Lista över vad för växter vi har i Kärleksnästet. Sorterade i växtfamiljerna:

 

KORGBLOMMIGA

Maskros

Tusensköna

Liten kardborre

RANUNKELVÄXTER

Svalört

VIOLVÄXTER

Luktviol

ROSVÄXTER

Smultron

Nypon

Hagtorn

Rönn

DUNÖRTER

Mjölkört

DESMEKNOPPSVÄXTER

Fläder

NÄSSELVÄXTER

Brännässlor

GRÄS

Ängskavle

MOSSOR

Gräshakmossa

BJÖRKVÄXTER

Hassel

Björk

BOKVÄXTER

Ek

Kastanj

I naturrummet Kärleksnästet, har vi observerat, hört och sett spår efter många olika slags djur. Vi har här samlat lite intressant fakta om de olika djuren och tagit reda på vad de äter för om man till exempel skulle vilja försöka locka till sig ett speciellt djur.

 

Däggdjur:

Rådjur

Intressant att veta: Rådjuren har ett skällande läte. De ger i från sig skallet när de uppfattar ett hot.

Föda: Växter med högt näringsinnehåll och som är lätta att smälta. Örter och lövträd, kantareller och annan ätlig svamp. Äter gräs, men inte i någon större utsträckning, endast när det är ont om föda. Till exempel på vintern.

 

Hare

Intressant att veta: En hare kan hoppa fem meter.

Föda: Anpassar sig till årstiden, med andra ord äter den det som finns tillgängligt. På sommaren äter haren mest örter och i viss mån gräs. På vintern äter den gräs om den kan nå det, bark från träden, bärris och ljung. 

 

Ekorre

Intressant att veta: Ekorren spenderar det mesta av sin vakna tid till att leta efter mat som den sen gömmer i olika gömställen till exempel i ett ihåligt träd. Maten är tänkt att spara till tillfällen då åtkomsten på föda är mindre.

Föda: Ekorren äter barrträdsfrön och blomfrön, även ek- och bokollon, nötter, tallbarr, svamp, bär, bladlöss och fågelägg.

 

Kanin

Föda: Kaniner äter gräs, späda grenar, knoppar, bär, frön, nötter och till och med svamp.

 

Mullvad

Intressant att veta: Mullvaden gräver två olika sorters gångar. Gångar som ligger djupa och som är permanenta samt gångar som är ytliga som den använder för att skaffa föda och hitta en partner. Mullvaden har en mycket stort område att söka igenom på jakt efter mat. Området kan vara från 600 – 900 m².

Föda: Den söker sin föda under marken. Den äter mest daggmaskar, men också larver, insekter, sniglar och näbbmöss.

 

Sork

Lever både under marken där de skapar tunnelsystem och uppe på markytan.

Föda: De är mest växtätare. Bär, nötter, rötter och frukt står på menyn. Det finns sorkar som också äter insekter och maskar. På sommarhalvåret samlar de föda och bygger upp ett vinterförråd så att de ska klara vintern.

 

Spindeldjur:

 Spindel

Intressant att veta: Spindlar kan övervintrar som ägg, som nymfer alltså som larver, eller som vuxna. Det finns också olika spindelarter som kan vara aktiva under vintern till exempel de stora husspindlarna. En annan art som vi kan se hoppa på vår husvägg under soliga dagar året om är Sebraspindeln.  

Föda: Spindlar är rovdjur, de lever nästan uteslutande på olika sorters insekter.

 

Insekter:

Humla

Intressant att veta: Humlor har två magar, en vanlig och en honungsmage. Det är i honungsmagen som den lagrar nektar när den flyger från blomma till blomma. När honungsmagen är full tar den upp en stor del av bakkroppen. Nektarn som humlan samlat i honungsmagen lämnar den sen i humleboet. Humlehonor har pollenkorgar på bakbenen. En humla kan flyga med en last som väger lika mycket som den själv.

Föda: Humlor äter nektar och pollen.

 

Bi

Intressant att veta: Alla arbetande bin är sterila honor.

Föda: Liksom humlor, lever även bin av nektar och pollen.

 

Nyckelpiga

Intressant att veta: Nyckelpigan övervintrar som vuxna. De kan övervintra både ensamma eller tillsammans med flera andra Nyckelpigor. De övervintrar på olika ställen, en del föredrar att övervintra inomhus, andra övervintrar i små skrymslen under bark eller kottefjäll. 

Föda: I huvudsak bladlöss. Nyckelpigor äter bladlöss både som larv och som vuxen. Under sin hungrigaste period kan Nyckelpigelarven äta över 50 bladlöss på en dag.

 

Påfågelöga

Intressant att veta: Påfågelögat föredrar blommor som är röda och blå, så som Ängsvädd, Hampflockel och olika tistlar. Den övervintrar som vuxen, alltså som fjäril och det är därför vi kan se den ganska tidigt på våren.

Föda: Fjärilen äter nektar som den suger i sig med sin långa sugsnabel.

 

Citronfjäril

Intressant att veta: En citronfjärils hane är klart gul, medan honan är ljusare, näst intill vit. Citronfjärilar är ett säkert vårtecken, då den kryper fram från sina övervintringsställen redan i april.

Föda: Nektar

 

Myror

Intressant att veta: En drottning i en koloni med Svartmyror kan leva i 29 år. När hon sen dör, dör kolonin så småningom också.

Föda: Vuxna myror kan inte äta hård mat. Detta beror på att de har en så smal matstrupe mellan mellankroppen och magen. De vuxna myrorna äter därför flytande eller trögflytande föda så som larver och enkelfotingar. En favorit är honungsdagg, det vill säga den söta vätskan som kommer ut ur bakkroppen på bladlössen. Vuxna myror älskar söt mat. Larverna kan äta hårdare mat än de vuxna. De kan till exempel äta styckade insekter.

 

Gråsugga

Intressant att veta: Gråsuggor är kräftdjur och andas med gälar. Vissa arter av gråsuggor är helt beroende av fukt för att kunna leva, de hämtar nämligen sitt syre från fukten. Gråsuggor är nattaktiva djur och gömmer sig under stenar, i trädens bark eller i till exempel lövhögar under dagen.

Föda: Allt organsikt material, till exempel nedfallna löv. De äter gråsuggan och när lövet passerat genom den lilla djuret kommer det ut som jordförbättringsmedel.

 

Fluga

Intressant att veta:

Det finns många olika arter av flugor. Några är till exempel viktiga pollinerare, andra är parasiter, några är nedbrytare och sen finns det de som är rovdjur. En fluga lever bara en månad.

Föda: Både flugan och fluglarven livnär sig på dött och förruttnande organiskt material, till exempel köksavfall eller avföring.

 

Tordyvel

Intressant att veta: Om du vänder på en Tordyvel får du se att den har en vackert blå skimrande mage. På Tordyvelns undersida kan du också hitta många små kvalster. Det finns skalbaggar som kan göra ljud, Tordyveln är en av dem. Ljudet uppstår då två kroppsdelar grinds mot varandra, oftast grinds halsskölden mot främre vingkanten så att ett gnisslande läte uppstår.

Föda: Tordyveln äter bland annat avföring från framförallt däggdjur och ruttnande svampar.

 

Larv

Intressant att veta: Alla larver ska förpuppa sig och bli något annat. Kanske en trollslända, en fluga, en fjäril eller varför inte en skalbagge?

Föda: Det beror på larven. En del larver äter växter, som till exempel nässelfjärilens larv som äter upp bladen på brännässlor. En del andra larver, som fluglarver tycker om härsket, eller ruttet kött medan trollsländelarven simmar omkring och äter småfisk, grodyngel och annat smått som kommer för nära dennes käftar.

 

Bladlöss

Intressant att veta: Myror har bladlöss som boskap, de tycker om den söta saften som i bland kallas för honungsdagg som kommer ut ur bladlössens bakkropp. Genom att låta myrorna ha dem som boskap får de skydd mot andra djur, till exempel nyckelpigor som ser dem som föda. Bladlöss är flockdjur och syns ofta i grupper med både unga och vuxna. Bladlöss är oftast gröna eller nästan svarta.

Föda: Bladlöss lever på att suga ut näringen ur växter.

 

Fåglar:

 Ringduva

Intressant att veta: Ringduvan är en av våra flyttfåglar. Den, tillsammans med skogsduvan är några av de som först anländer under våren. Den övervintrar i väst- och Sydeuropa.

Föda: Frön, säd, ärter, bok- och ekollon. På vintern äter ringduvan knoppar och blad från olika växter.

 

Talgoxe

Intressant att veta: Talgoxen stannar i Sverige under vintern och är en flitig besökare vid fågelbordet. Under vintern ingår den i de så kallade mestågen.

Föda: Insekter, spindlar, frön, frukter och bär.

 

Blåmes

Intressant att veta: Liksom talgoxen är även blåmesen en flitig besökare vid fågelbordet vintertid. Den har en förkärlek till hål i träd när den ska häcka. Men en fågelholk går minst lika bra.

Föda: Under sommaren äter blåmesen insekter och spindlar men också bär och frön.

 

Koltrast

Intressant att veta: Koltrasten är delvis flyttfågel. De som flyttar, flyttar ner till Västeuropa.

Föda: Daggmaskar som den drar upp ur marken, sniglar, insekter, bär och frukter.

 

Kråka

Intressant att veta: Vi i Sverige har en grå svart kråka, medan de i till exempel England har en helsvart kråka. De kråkor som häckar uppe i norr flyttar på senhösten till Västeuropa.

Föda: Allätare, den äter allt som den kan hitta på marken. Fågelägg, fågelungar, maskar, insekter och alla slags vegetabilier står på menyn.

 

Kaja

Intressant att veta: Man ser den ofta i flockar. Ofta tillsammans med stare eller råka. De bilar par, och paren håller ihop året runt. Kajan stannar i Sverige över vintern, då den stannar inne i tätorten, i parker och liknande.

Föda: Säd och andra växtdelar, maskar, insekter och andra smådjur som den hittar på marken.

 

Lövsångare

Intressant att veta: Lövsångaren anses vara den mest allmänna fågel i nord Europa. Lövsångaren är en flyttfågel och har sitt vinterkvarter i Afrikas tropiker.

Föda: Den äter främst insekter som den fångar på växter eller i luften. Den äter gärna bladlöss.

 

Gransångare

Intressant att veta: Väldigt lik lövsångaren. Gransångaren har dock mörkare ben än lövsångaren. Men det enklaste sättet att skilja dem åt är med hjälp av deras sång. Gransångaren är en flyttfågel och har sitt vinterkvarter i Medelhavsländerna och nord Afrika. 

Föda: Den äter insekter som den fångar i luften eller hittar i trädkronorna.

 

Sädesärla

Intressant att veta: Om du observerar en sädesärla på marken kan du lägga märke till att den går omkring och vippar på sin långa stjärt. Fågeln kallas i bland för fröken vippstjärt. Sädesärlan är en flyttfågel och har sitt vinterkvarter i Medelhavsområdet, bland annat i Israel och Egypten.

Föda: Sädesärlan äter insekter som fångas på marken.

 

Grågås

Intressant att veta: Grågåsen är en flyttfågel med vinterkvarter i Väst- och Sydeuropa samt vid Medelhavet. Under häckningstiden kan grågäss ses i stora flockar. De flyger gärna i V-formation.

Föda: Grågåsen äter gräs, sädesplantor, diverse strandväxter och i bland även säd.

 

Nötväcka

Intressant att veta: Nötväckan är en stannfågel. Honan hos nötväckorna är rostbrun på sidorna av magen medan hanen är vit till gulbrun. Nötväckan kan krypa upp och ner på träden utan problem.

Föda: På sommaren äter nötväckan insekter och spindlar och när det blir vinter äter den frön och nötter.

 

Råka

Intressant att veta: Råkan är en delvis stannfågel. De råkor som lever längre norrut flyttar gärna till Västeuropa. 

Föda: Råkan äter insekter maskar, säd och andra växtdelar som den hittar på marken.

 

Skata

Intressant att veta: Skatan är en stannfågel. Den lever i hela Europa, Sibirien till Kina samt i nordvästra Nordamerika.

Föda: Skatan äter både animalisk och vegetabilisk föda. I bland plundrar den andra fåglars bon på ägg och ungar, tar mindre djur så som möss, sniglar och maskar samt att skatan äter bär och frukter, säd och andra frön.

 

Snäckor:

 Snäcka

Intressant att veta: En snäcka kan lägga mellan 10 och 1000 ägg, beroende på art. Vinbärssnäckan är Sveriges störta snäcka och kan bli ungefär fyra centimeter hög. Den trivs bäst i lövskogar, parker och trädgårdar. När temperaturen sjunker till ungefär åtta plusgrader börjar snäckorna förbereda sig för vinterdvalan. De övervintrar i komposthögar, eller gräver ner sig själv i jorden till ungefär 15 centimeters djup. 

Föda: Snäckor äter det mesta i frukt- och grönsaksväg.

 

 

Lekar:

Tävla mot djuren.

Mät ut hur långt ett djur hoppar och försök hoppa lika långt med ett hopp. Hur många hopp behöver du hoppa för att nå lika långt som djuret?

 

Sommaren

Årstiden sommaren är den årstid på året som är varmast. När man tänker på sommaren tänker man ofta på sol, bad och sommarlov. Sommaren är för på norra jordklotet under månaderna juni, juli och augusti. På södra jordklotet är det sommar i december, januari och februari. Detta beror på att vårt jordklot inte står stilla utan snurrar. På sommaren blir träden gröna, vattnet i sjöar och hav värms upp av solen, blommor blommar och fåglarna kvittrar.

Midsommar

Runt midsommarsolståndet firar vi i Sverige en högtid som kallas midsommar. Midsommar firas på midsommarafton som slår in någon dag mellan den 20 – 24 juni varje år. Det är alltså sommarsolståndet som firas. På midsommarafton reses en stång som kläs med blommor. Midsommarstången dansas det sedan runt och en vanlig sång och dans som dansas runt stången är ”Små grodorna”. 

 Midsommarfirandet är inget nytt påhitt, även i gamla tider har midsommar firats men firandet har förändrats i takt med samhället, men många traditioner i midsommarfirandet lever kvar fortfarande idag. Enligt folktron förr i tiden ansågs det at allt som växte i naturen, var laddat med övernaturliga krafter, under midsommaren. Därför samlade man ihop växter och band sig en midsommarkrans att ha i håret så hade man medel för at klara av resten av året. Kransens blommor kunde man sedan spara till jul och lägga i julbadet. Växterna skulle då ge friskhet och styrka. Även idag bärs midsommarkransar i håret men det beror nog mest på att det är en tradition att göra det på just midsommarafton.

I det gamla magiska tänkandet var midsommarnatten full av både väsen och diverse krafter, som när som helst kunde gripa in i människornas värld. Men människan kunde också använda sig av dessa krafter genom att samla läkeörter och ett sätt att hålla sig frisk och stark under nästa år var att naken rulla sig i midsommardaggen. Vid alla betydelsefulla övergångar då ljuset vände var det viktigt att vissa sysslor skulle vara avklarade. Tidpunkten var också bra om man ville se in i framtiden.  Ett sätt att sia om framtiden som fortfarande lever kvar, är att plocka sju eller nio sorters blommor för att lägga under huvudkudden på midsommarnatten. I drömmen får man då se den man ska leva sitt liv med. 

 

TIPS!

På midsommarkvällen innan du ska sova plocka då sju sorters blommor och lägg under kudden när du ska sova. Under natten kommer du då drömma om personen du kommer och gifta dig med. Tror du det fungerar?

 

Väder

Enligt SMHI anses det vara sommar när dygnsmedeltemperaturen överstiger 10 grader. Juni är den månad på året som är ljusast. I juni så är det varje år sommarsolstånd, det är då solen står som högst på himlen och skiner som längst, natten blir då kort och i norr blir det ingen natt alls eftersom solen inte går ner helt. Efter sommarsolståndet börjar det gå mot mörkare tider igen. Till i december då det är vintersolstånd, den dagen då solen står som lägst och skiner som kortast, då blir natten lång jämfört med dagen. Därefter börjar det bli ljusare igen och snart är det sommar igen!

 

Bild

Regn

När vi tänker på sommaren tänker vi som oftast på fint väder och varma dagar. Regn vill vi helst inte ha när är utomhus på sommaren. Men som alla vet så kan man inte förutse hur vädret blir. Även regn är viktigt för att växter och djur ska kunna överleva sommaren. Precis som vi människor behöver dricka mycket vatten på sommarens varma dagar så behöver träden också få vätska i sig. Växter behöver både regn och sol för att kunna växa. För vad vore en midsommar utan jordgubbar? Midsommar blir det förvisso ändå, men jordgubbar är en viktig del i midsommarfirandet.

 

TIPS!

Detta tips och trix är perfekt om man ska gå ut i regnet med ett par kompisar…

Har man inte en segelduk kan man ta ett plastskynke eller något annat stort som är tätt för vatten. Varje person behöver en pinne som är ca 80 cm lång. Med en bit snöre fäster man pinnarna mitt på segelduken eller plastskynket. Akta så det inte går sönder bara, för då läcker regnet in. Sedan är det bara att bära iväg på nya äventyr i ösregnet!

 

 

 

 

Åska

Vanligt på sommaren är att det ibland blir åska. När kalla och varma luftströmmar möts blir det åska. Luftfuktigheten är större på sommaren eftersom solens strålar värmer upp jordens yta. När luftens vattenmolekyler blir uppvärmda stiger de och gnids mot de kalla vattenmolekylerna uppe i luften sker en urladdning. Då blixtrar det till! Ofta blixtrar det till innan du hör muller eftersom ljuset färdas med högre hastighet än ljudet.

 

TIPS!

Räkna sekunder mellan blixt och dunder. Dela sedan antal sekunder på tre. Då får du ut avståndet i km. 3 sekunder = 1 km Det blixtrade då 1km från där du befinner dig.

ATT TÄNKA PÅ!

Stå inte vid ensliga och höga träd när det åskar.

Om du badar, gå genast upp på stranden. Vattnet blir strömförande när blixten slår ner i vattnet.

Spring inte på öppna platser, som gräsmattor, ängar osv. Så när ni spelar fotboll och det börjar åska, är det bäst att ta time out!

Börjar det åska och blixtra mycket är det säkrast att sitta i en bil eftersom bilens leder elektriciteten till marken. 

Allmänt och traditioner

Vår är den andra årstiden på det norra jordklotet och omfattar månaderna mars, april och maj. Våren är den tiden på året som förknippas med förnyelse och pånyttfödelse då allt börjar komma till liv igen. Trädens knoppar slår ut till löv och blommor växer upp och får nytt liv på nytt. Även i djur riket händer det mycket under våren. Flyttfåglarna återvänder, djuren som gått i ide vaknar upp och nya djur föds. Ett särskilt vårtecken i Sverige är när sädesärlan återvänder.

Meterologisk vår: SMHI definierar att det meteorologiskt sätt är vår när dygnsmedeltemperaturen är över 0°C i minst sju dygn i följd, så länge detta infaller efter den 15 februari.

Astrologisk vår:

Om man vill se på ett annat sätt om när våren börjar så kan man säga att den börjar vid vårdagjämningen. Vid vårdagjämningen är dagen lika lång över hela jorden och efter den dagen går vi på det norra jordklotet mot ljusare tider medans de på det södra jordklotet går mot mörkare. Dag och natt är under denna dag också ungefär lika långa.

Anledningen till denna dag är för att jordaxeln lutar och därmed inte blir vinkelrät mot den bana som den går i runt solen. Så vid vissa tidpunkter på året lutar jordaxeln längre bort från solen än andra tidpunkter. Maximalt solljus får vi på norra halvklotet runt midsommar.

Vårdagjämning sker varje år runt den 20 mars.

Tips och trix:

* Eleverna får gå ut i rummet och samla in fina vårlöv som slagit ut. De får ta med alla in i klassrummet och genom att leta igenom fältfloror bl.a. får de artbestämma vad det är för löv. Löven läggs på ett a4 papper med namnet på vilket träd de tillhör under. Sedan får det ligga i press och avslutningsvis lamineras pappret med löven in. De har gjort ett hållbart lövträdslexikon som håller i ur och skur och som då alltid går att ha med sig ut i naturen.

* Går att göra likadant med blommor och andra växter. Även att ta med papper och penna ut och sätta sig ner vid egenvald blomma och rita/måla av är en kul aktivitet. Eleverna får själva välja vilken blomma/växt de vill måla av och sedan i klassrummet lära sig mer om blomman genom floror, faktan skrivs upp bredvid teckningen och sedan sätts alla teckningar upp på väggen. Väggen i klassrummet kommer likna en blomsteräng där alla elever kan gå runt och läsa och titta på vad de andra i klassen gjort.

* Gå ut se och lyssna på fåglar, vilka fåglar kan vi höra. Kan vi se några nybyggda fågelbon som fåglar möjligtvis häckar i? Vi tar med fågelböcker ut så att vi på plats kan leta igenom böckerna och se om vi kan hitta fåglarna vi ser. Bra aktivitet där eleverna får lära sig att sitta still och tysta och lyssna och observera, det är inte alltid det lättaste för yngre elever men övning ger färdighet.

Gruppaktiviteter:

Röda och Vita Rosen
Var ska man leka? På en ganska stor plats med bra gömställen.
Vad behövs? En fin sten.
Hur många? Minst fyra.

Dela upp er i två lag, Röda Rosen och Vita Rosen. Vita Rosen börjar med att gömma stenen på ett listigt ställe. Röda Rosen står samlade långt därifrån och väntar. När Vita Rosen är klara ropar de: ”Nu kan ni leta!”. Då börjar jakten! Röda Rosen jagar medlemmarna i Vita Rosen. Om de fångar en motståndare måste han eller hon ge tre ledtrådar om var stenen är gömd för att bli fri. Det kan vara saker som finns i närheten eller hur marken ser ut där den är gömd. Bara en av de tre ledtrådarna behöver vara sann, så det gäller för Röda Rosen att lista ut vilken ledtråd som stämmer. När Röda Rosen hittat stenen så är det Vita Rosens tur att leta.

Finn fem fel

Denna aktivitet görs när eleverna har varit i rummet och lärt känna det mer och därmed känner till vad som finns i rummet. Ledaren lägger då ut fem saker som inte hör hemma där. 
Deltagarna ska enskilt eller i lag försöka skriva ner på en lapp vilka de är. Efteråt diskuterar vi vad de har hittat och varför de sakerna inte hörde hemma i vårt naturrum.

Påsk

Påsken är den viktigaste högtiden under det kristna kyrkoåret. Påsken firas till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse. Påsken firas inte på ett särskilt datum varje år som till exempel julen.

Skärtorsdag:

Inom kyrkan är skärtorsdagen en reningsdag, varav ordet skärtorsdag kommer ifrån. "Skär" kommer från ett fornsvenskt ord för 'ren', 'vacker', 'blank' eller 'klar

Skärtorsdagen är också, enligt sägen, den dag då häxorna begav sig till Blåkulla för att fira häxsabbat med djävulen. Detta gav upphov till försiktighetsåtgärder i form av bland annat gömda kvastar och gevärsskott i luften för att försvåra häxornas aktiviteter. Detta är anledningen till att barn klär sig till påskkärringar, en sed som har uppstått under 1900-talet i Stockholm. Utklädda barn går då omkring bland grannarna och med tecknade kort önskar glad påsk och hoppas att få godis i utbyte.

Långfredag

Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död. Dagen är i Sverige en allmän helgdag och infaller fredagen innan påskdagen. I den kristna kyrkan är långfredagen en sorgedag och innan 1969 var offentliga nöjesarrangemang förbjudna i Sverige, an fick varken se på TV eller lyssna på radio.

Påskafton

Påskafton är i kristen tradition en "tom" dag. Detta för att Jesus ligger i graven och lärjungarna har låst in sig i rädsla för dem som låg bakom avrättningen. Inget stort hände alltså denna dag.

Att påskaftonen i Sverige kommit att bli den stora ”firardagen” under påsken kan troligen ses som en parallell till julaftonen och midsommardag. I Sverige firar vi mer högtiderna på ”aftonen” än på ”dagen”. Påskafton förknippas i Sverige ofta med påskägg fyllt med godis/överraskning och påskmat med ägg.

Påskdag

Jesus återuppstod på Påskdagen och därför firas det i den kristna världen. Fyrtio dagar senare for han upp till himlen (vilket firas på Kristi himmelsfärds dag). Traditionellt talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen.

Annandag påsk

Annandag påsk är inom kristendom dagen efter påskdagen. Enligt Bibeln såg lärjungarna och kvinnorna Jesus redan på påskdagen. Det kan dock vara så att man ägnar påskdagen åt att fira Jesu uppståndelse, och dagen efter (alltså annandag påsk) åt att minnas hans möten med människor

Tips och trix:

* Gå ut med eleverna i naturrummet och pynta med fjädrar i grenarna. Diskuterar där ut om var traditionen med påskris kommer ifrån.

Samla in nedfallna grenar, som till exempel björkgrenar, och mossa. Gå tillbaka till klassrummet och ta fram ekollon man sparat sedan hösten när de ramlade ner från eken. Med kvistarna och mossan gör man små, små fågelbon. Och de små ekollonen målas i regnbågens alla färger, för att göra det extra pedagogiskt kan man använda endast 4 primärfärger och låta eleverna blanda till sig de andra färger de vill ha. De målade ekollonen ska sedan representera små påskägg som läggs i fågelbot.

Valborg (30 april) har fått sitt namn av ett helgon som levde på 700-talet. Valborg levde och dog i ett kloster i Tyskland. Valborg blev helgonförklarad den 1 maj.

I Sverige var det inte förrän 1901 som Valborg lades till i almanackan. Dock är det bara namnet på dagen som kristendomen tillförde dagen. Istället har dagen blivit en högtid till att fira att sommarhalvåret är på väg att börja.

Man tror att valborgsmässofirandet kommer från Tyskland och deras walpurgisnacht som firades 30 april. Enligt en gammal tysk folktro var det den natten då häxorna flög till djävulen och för att skrämma häxorna tända man eldar uppe på höjder och skrek och ropade. Seden att tända stora brasor importerades sedan till trakterna runtomkring Uppsala först och sedan vidare ut i resten av landet.

En annan sägen är att förr i tiden brukade man släppa ut korna och getterna i skogen den 1 maj. Därför var det bra att tända en eld vid Valborg, tyckte man. Då trodde man att vargarna och andra vilda djur skulle hålla sig borta från korna och getterna i skogen.

Tips och trix:

*Vi gör en liten brasa i vår ute eldstad, grillar korv och sjunger vårvisor som vi övat på och visar upp det föräldrarna. Vårsångerna är äldre sånger skrivna av bland annat en prins. När vi lär oss sångerna läser vi även såklart om de som gjort sångerna och hur man levde på den tiden. Även om sakerna som sångerna handlar om läser vi om, som till exempel blåsipporna och varför de är fridlysta. Vi tillverkar även egna instrument med naturmaterial vi hittar i vårt naturrum, som tillexempel nötter i en burk får bli en maracas.

Vårsång 
musik: Prins Gustaf 
text: Herman Sätherberg
Glad såsom fågeln i morgonstunden 
Hälsar jag våren i friska natur'n, 
Lärkan mig svarar och trasten i lunden, 
Ärlan på åkern och orren i fur'n. 
 
Glad såsom fågeln i morgonstunden 
Hälsar jag våren i friska natur'n, 
Lärkan mig svarar och trasten i lunden, 
Ärlan på åkern och orren i fur'n. 
 
Se, hur de silvrade bäckarna små 
Hoppa och slå, 
Hoppa och slå 
Vänliga armar kring tuvor och stenar! 
Se, hur det spritter i buskar och grenar 
Av liv och av dans, 
Av liv och av dans 
I den härliga vårsolens glans! 
 
Se, hur de silvrade bäckarna små 
Hoppa och slå, 
Hoppa och slå 
Vänliga armar kring tuvor och stenar! 
Se, hur det spritter i buskar och grenar 
Av liv och av dans, 
Av liv och av dans 
I den härliga vårsolens glans! 
uti vårsolens glans.

Vintern rasat ut
Originaltitel: Längtan till landet.
Ur Jägarens vila, 1838
text: Herman Sätherberg (1812-1897)
musik: Otto Lindblad (1809-1864)
 
Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ned och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
solen kysser liv i skog och sjö.
Snart är sommarn här i purpurvågor,
guldbelagda, azurskiftande
ligga ängarne i dagens lågor,
och i lunden dansa källorne.
 
Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar,
ut till landet, ut till fåglarne,
att jag älskar dem, till björk och lindar,
sjö och berg, jag vill dem återse,
se dem än som i min barndoms stunder
följa bäckens dans till klarnad sjö,
trastens sång i furuskogens lunder,
vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Blåsippor

text o musik Alice Tegnér

Blåsippan ute i backarna står

niger och säger: ”Nu är det vår!”

Barnen de plocka små sipporna glatt,

rusa sen hem under rop och skratt.

”Mor, nu är våren kommen, mor

nu få vi gå utan strumpor och skor.

Blåsippor ute i backarna stå,

ha varken skor eller strumpor på

Mor i stugan, hon säger så:

”Blåsippor aldrig snuva få.

Än få ni gå med strumpor och skor,

än är det vinter kvar” säger mor

Morsdag

Mors dag är en högtid då barn uppvaktar sina mödrar, men är även en kommersiell högtid som i Sverige inträffar den sista söndagen i maj. Dagen introducerades i USA 1905 av amerikanskan Anna Jarvis för att på årsdagen av sin egen mors bortgång hedra dennas minne. Dagen spreds i resten av USA under de närmaste åren och blev 1914 officiell helgdag. Även till Europa kom seden, först till Storbritannien och sedan till Skandinavien. I Sverige firades mors dag första gången 1919.

Tips och Trix:

* Vi går ut i naturrummet och plockar fina blommor och växter som vi lägger i press. Sedan får alla barn rita och skriva ett eget morsdagkort (Eller syskonkort, pappakort, mormor kort etc. om man inte har en mamma). När blommorna har pressats klart placeras de ut på korten och så lamineras dem så kommer kortet att hålla för alltid. Äldre elever får skriva ut en egengjord dikt på sitt kort och de yngre får kopiera av enkel skriven text från tavlan.

Mål och syfte

Inom vår så ska eleverna behärska följande begrepp/fenomen: vilka månader är det vår, vilka förändringar ser vi i naturen om våren, vilka traditioner och högtider firar vi och varför firar vi dem samt att de har utvecklat följande färdigheter; vad kännetecknar de olika årstiderna? Vad kan det vara för väder på våren? Att kunna iaktta dessa förändringar samt reflektera över orsakerna till dem. De ska även känna till vad träden och växterna i naturrummet heter och hur deras löv/ blommor ser ut samt fåglarna vi har sett och hört.

LGR11

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. S9 

Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en bered­skap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. S9

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.s9 

Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musice­rande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En har­monisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. S10

Bild:

Syfte: I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksfor­mer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt. S20

• Teckning, måleri, modellering och konstruktion. S21

• Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. S21

Hem- och konsumentkunskap

• Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. S42

• Bakning och matlagning och olika metoder för detta. S42

• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.s43

Idrott och hälsa

syfte: Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen.

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.s51

• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sam­mansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.

• Enkla lekar och danser och deras regler.

• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur-och utevistelser.

• Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. S52

Matematik

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. S62

• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. S64

Musik

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet.s100

• Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.s100

• Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.s101

• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.s101

Biologi

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. S111

• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.s112

• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.s113

Historia

• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.s173

• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.s174

Svenska

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. s223

• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.s224

Vi valde att arbeta med temat årstiderna, utifrån vårt naturrum. Denna planering är till en förskoleklass.

 LGR11

* Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. (s.7)

* Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. (s.7)

* Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. (s.9)

* Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. (s.9)

Skolans mål är att varje elev

* visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (s.12)

Läraren ska

* organisera och genomföra arbetet så att eleven

– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och

– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

*Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefin­nande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. (s.111)

 

Inom vinter så ska eleverna behärska följande begrepp/fenomen: minusgrader, plusgrader, tö, frost, yrsnö, kramsnö, minst, störst, vilka månader är det vinter, vilka förändringar ser vi i naturen om vintern, vilka traditioner och högtider firar vi och varför firar vi dem samt att de har utvecklat följande färdigheter; vad kännetecknar de olika årstiderna? Vad kan det vara för väder på vintern? Att kunna iaktta dessa förändringar samt reflektera över orsakerna till dem.

 

Hållbar utveckling

Lärande för hållbar utveckling innebär mer än att lära sig att ta hänsyn till miljön. Det är tillexempel också viktigt med social hållbar utveckling samt ekonomisk hållbar utveckling. Att vi har med traditioner och högtider i denna planering i temat årstider tycker jag lägger grunden för en social hållbar utveckling; då en förståelse för vad, hur och varför vi firar något kan öppna upp för en förståelse och möjligheten att andra firar på andra sätt, vilket i längden skapar en empati för andras kulturer och seder.

 

Allmänt och traditioner

När vintern kommer så försvinner grönskan. Löven faller från träden och det blir kallare och mörkare för varje dag som går. Många fåglar flyttar utomlands, överhuvudtaget är det svårt att få syn på eller höra djur ute i naturen. När snön kommer bildas tjäle i marken och det känns som att naturen har gått i dvala. Det är mörkt och kallt, så det är tur att vi har mycket att fira.

Vintersolståndet – den tidpunkt då solen står som lägst på himlen på norra halvklotet. Då infaller årets längsta natt och årets kortaste dag.

Advent – är en kyrkohelg som infaller fyra söndagar före julafton. Ordet advent betyder ankomst på latin. Det är en förberedelse för Kristi ankomst. Advent har förr varit förknippat med stillhet och vördnad. Adventsljusstaken kom till för att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan. Advent markerar att vi börjar förbereda oss inför julen.

Nobeldagen (10/12) – den dag då nobelpriset delas ut i Stockholm. Priserna fastställdes av Alfred Nobel, dynamitens uppfinnare. Nobelpriset delas ut till de som gjort viktiga insatser eller framsteg inom fysik, kemi, fysiologi, medicin, litteratur och fredsarbete.

Lucia (13/12) – Luciafirandet i Sverige med en ljusprydd Lucia i ett luciatåg är en modern tradition som startade på 1920-talet. På 1700-talet fanns något liknande hos överklassen, medan bondesamhället förknippade lucianatten med övernaturliga väsen. De trodde även denna natt att djuren kunde tala.

Den urspungliga legenden om Sankta Lucia var att hon dog en martyrdöd år 304. Hon levde på Sicilien där hennes trolovade angav henne som kristen. Det var förbjudet i det Romerska riket så hon skulle brännas på bål. Men detta skadade henne inte. Sankta Lucia är de synskadades skyddshelgon.

Julafton (24/12) – denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning av St Nikolaus och den svenska gårdstomten. Förr i tiden delades julklapparna ut av julbocken. I bondesamhället firade man att Jesu Kristus var född. Gårdsfolket hade nu utfört de sista sysslorna inför helgfirandet. Veden var huggen och fåglarnas julkärve var på plats. Folktron var att under julnatten var oknytt och övernaturliga varelser i rörelse. Ett skydd mot detta var att kritmåla kors på dörrar.

Uttrycket ”dan före dopparedan” syftar på att man på julafton hade dopp i grytan. Under 1900 talet blev det vanligt att man hängde upp en strumpa med en julgåva i som främst var till barnen. För många familjer blir det Kalle Anka, som har sänts sedan 1960. Sedan kommer tomten med julklapparna.

Vår tomte härstammar från legender om den fromme St Nikolaus. Denne var med i medeltida mysteriespel den 6 december, med en get i koppel. Geten skulle föreställa djävulen som han symboliskt tämjde.

Hos överklassen var den som delade ut julklapparna utklädd till bock. Detta pågick fram till slutet av 1800 – talet.  De första bilderna av Santa Claus visades i engelsk press på 1840 talet. Den svenska jultomten är en blandning av en europeisk tradition om en gåvogivare vid jul och den svenska gårdstomten. Gårdstomten var ett väsen som såg till att gården och djuren blev omskötta. Om någon misskötte djuren kunde denna få en örfil. Det är till denna tomte vi sätter ut julgröt.

Nyårsafton (31/12) – Förr i tiden vakade man in det nya året och sköt med bössor. I Sverige var den 25 mars nyårsdag fram till 1500 – talet. Precis som julnatten var nyårsnatten laddad med magisk kraft. Man kunde spå hur det kommande året skulle gå beträffande skörden, bröllop, och eventuella dödsfall. Man spådde även i kaffesump eller i tenn.

Den unga flickan som ville se in i framtiden skulle niga tre gånger för nymånens skära och läsa upp följande vers:

”God dag, nyårsny

Säg mig vems bröd jag ska baka

Vems säng jag ska bädda

Vems barn jag ska föda”

Att vaka in nyåret spred sig genom alla samhällsklasser. Nuförtiden är det mer lyxbetonat, med förebilden av överklassfester från förr. Mat och klädsel spelar stor roll.

Att vi numera firar in nyår med fyrverkerier är en kvarleva från att skjuta in det nya året med bössan. Många avger ett nyårslöfte vilket är en tradition som kommer från USA (New Years’ resolution).

Alla hjärtans dag (14/2) – Denna dag började firas i Sverige mycket sent. Förebilden kom från USA under 1900-talet och sedan dess har firandet växt. I anglosaxisk tradition har dagen större betydelse; på medeltida vårfester parades flickor och pojkar ihop på lek inför våren.

Dagens namn är Valentin efter ett romerskt helgon som vi inte vet så mycket om. Anledningen till att han är hågkommen är att 14 februari ansågs vara den dag då fåglarna bildade par. I England och Frankrike utsågs pojkar och flickor att bilda låtsaspar för ett år framåt.

Valentine’s day har varit en romantikens dag i England ända sedan medeltiden. Man såg också denna dag som vårens första dag.

(Fakta om traditionerna: appen Årets dagar av Nordiska Museet.)

 Väder

Den skånska vintern kan man beskriva så här, när vintern närmar sig sjunker temperaturen, det blir mörkare allt tidigare på dagen. Vi har mycket molnbildning, nimbostratusmoln (nederbördsmoln). Beroende på temperaturen blir det snö eller regn. Det blir ofta storm på vintern därför att den kalla luften här möter mildare luft från Atlanten, då bildas lågtryck. Ju större temperaturskillnader desto blåsigare lågtryck.

 

 

Lek & aktiviteter

Björkobservation (fortlöpande under ett helt år)

Vi väljer ut björkar i vårt naturrum. Två gånger i veckan går vi ut och observerar dessa. På ett arbetsblad antecknas det om naturföreteelsen har ägt rum eller inte. Detta gör vi under ett helt år för att sedan kunna jämföra våra observationer. Vilka förändringar kan vi se under lövsprickning och när tappar de sina löv?

*löven är mössöron: löven har just slagit ut men bladskaftet syns inte än.

*löven har slagit ut: löven med bladskaft har slagit ut men löven är små.

* löven fullt utvecklade: efter detta växer de inte mycket mer.

*löven börjar bli gula: de första gula löven syns.

*löven börjar falla: de första löven faller på hösten.

*löven är gula: över hälften av löven i trädet har bytt färg.

*löven har fallit: över hälften av löven i trädet har fallit på marken.

Fotspår: att observera djurspår i snön

Vi undersöker naturrummet efter djurfotspår i snön(tillexempel rådjur, fågel.) Vi gissar vad det kan vara, fotograferar och tar med in för vidare identifiering. Barnen får sedan göra sina egna fotavtryck på papper och sedan jämföra med djurens. Sedan får barnen lägga alla avtryck från minst till störst, och vi hänger upp från minst till störst på väggen.

Björnen sover

I rutan så gör vi denna gång Björnen sover. En får vara björn, och låtsas sova. Vi andra går runt i ring och sjunger Björnen sover. När vi sjungit klart vaknar björnen och jagar oss andra. Den som blir fångad är björn nästa gång. Efter detta samtalar vi om hur det egentligen går till under vintern för de olika djuren, och vilka månader är det vinter egentligen? Vilka djur, och deras sätt att klara vintern är barnen intresserade av att få veta mer om? Björnar, fåglar? Insekter? Barnen får dela in sig i grupper efter vilket djur de är intresserade av att veta mer om. Vi återvänder till skolan, sedan tar vi reda på fakta om hur just deras djur övervintrar. Grupperna antecknar och ritar på stora planscher vad de får reda på.

Sinnena

Nu är snön kommen och vi beger oss till naturrutan för att denna gång kika närmare på vad snö är. Vi samtalar om minusgrader, plusgrader, tö, frost, yrsnö och kramsnö, var snön kommer ifrån, och varför den kommer just på vintern. Vad kan vi ha för väder på vintern? Vad är snö? Vi känner på snön, vi luktar på den, vi tittar närmare på den. Kanske det dalar några flingor just då, så att vi kan fånga dem och titta närmare på dessa vackra mönster. Vi tar en närbild av en snöflinga. Vi har med en termometer ut så vi tar och kollar hur kall snön är. Barnen får gissa vid vilken temperatur snön börjar smälta, sedan tar vi med snön in, och kollar vid vilken temperatur det börjar ske. Utifrån barnens tankar och funderingar kan man sedan justera detta experiment i det oändliga.

Inne tittar vi närmare på bilden av snöflingan, och sedan får barnen rita och göra egna snöflingor i valfritt material. (Jag visar ett trick av papper; man kan klippa lite i ett vikt papper så blir det ett fint mönster.)

Att ta tillvara på sinnena för lärande genom förstahandsupplevelser nämns i boken Utomhusdidaktik av Lundegård, Wickman och Wohlin.

Det estetiska med snön

Första advent har varit och det börjar närma sig Lucia och jul. Vi övar vinterlåtar och jullåtar och läser julsagor. Vi tar med en julsaga ut i naturrummet och läser korta avsnitt ur den. Vi talar om vilka högtider som ska komma snart och varför vi firar dem. Finns det andra sätt att fira än det vi gör? Firar man likadant i Sverige som man gör i tillexempel Sydamerika? Vi talar om att människor tror på olika saker och därför kan firandet se olika ut.

Jag berättar för barnen att vi ska göra en vinterutställning. Barnen får i naturrummet skapa lyktor, snöänglar och snögubbar ja de får skapa vad helst de kommer på.  Vi har med oss vattenfärger ut för att kunna dekorera våra skapelser.

Kunskapen och färdigheterna i ett vuxenperspektiv…

 En värdefull ämnesfördjupning för lärare är att veta vad vi firar, när vi firar det och framförallt varför vi firar det. Julafton och olika högtider spelar ofta en stor roll i barnens liv.  

Jag anser att didaktiskt sett så är det viktigt att man tar tillvara på barnens tankar och idéer om hur man ska gå tillväga, så att man blir lite av en medupptäckare som litteraturen menar. Lundegård, Wickman och Wohlin (red.) (2004),  Det är ju inte meningen att vi ska gå runt och vara allvetande!  Allt kan inte heller gå 100% enligt planeringen, och det är något man som lärare får räkna med, och anpassa sig efter. Jag tycker även att denna uppgift har visat på hur man kan använda sig av naturrummet under ett långtgående tematiskt arbete. Det är även viktigt som vuxen att känna till hur djuren klarar vintern, varför vi får stormar, och hur snö blir till. Att känna till vanliga väderfenomen och kunna förklara dessa för barnen.

 

 

Referenslista (och tips på användbar litteratur)

http://www.metla.fi/metla/esitteet/oppimaterialii/vi-utforskar-skogen-laromedleti.pdf

http://www.smhi.se

 

Lundegård, Wickman och Wohlin (red.) (2004), Utomhusdidaktik. Stockholm.

Skolverket, Läroplan för grundskolan, , förskoleklassen och fritidshemmet (2011), Fritzes.

 

Tips

Appen Årets dagar utgiven av Nordiska Museet.

Lätta fakta om väder av Catrion Clarke (ingår i en serie kallad ”Lätta fakta”.)

 

 

Hösten      

 

” Hösten är kommen, hör stormarna gny,

   svanen tar avsked, och svalorna fly.

   Blomman har bäddat i mossan sin grav,

   vågorna brusa på villande hav.

   Näcken mot klippan guldharpan slår,

   skogsbruden fäller sitt grönskade hår.”

 

                                       O.W. Udden.

 

 

Hösten är förändringens årstid, en skördefest som så småningom övergår till vintervila. Växterna stannar upp i sin utveckling och många träd fäller sina löv och dessa blir till vinterskydd för små djur. Varför tappar då träden sina löv på hösten? Jo, när marken är frusen kan träden inte längre suga upp vatten med rötterna och bladen är för tunna för att de ska kunna spara vatten i dem. Därför suger de in all näring från bladen till grenar och stammen. När löven sen har fallit till marken blir de mat åt en massa småkryp. Men barrträd som gran och tall är gröna året om och sitter kvar. Deras barr är små och tjocka att de klarar kylan.

Löven ändrar också färg på hösten. Det gröna i bladen är små små korn av klorofyll. Tillsammans med solenergin tillverkar klorofyllet en del av bladets mat. Men klorofyllet fungerar bara  om det är ljust och varmt, så därför suger stam och grenar in klorofyllen. Den gula och röda färgen som blir kvar har funnits där hela tiden, men vi har inte sett det för all den gröna färgen.

Både människor och djur samlar under den tidiga hösten, bär, frukt, svamp, nötter m.m. för att leva på under vintern. Många varelser får sin vinterpäls, även vi människor klär på oss varmare.

Många fåglar tycker att det börjar bli för kallt och svårt att hitta mat. De flyger söder ut och tillbringar vintern i varmare länder i stället.

 

Högtider/Traditioner

Höstdagjämning.

22/9. Det ögonblick mellan sommar och vinter då jordaxeln är vinkelrät mot solen. Detta får till följd att dag och natt är lika långa.

 

 

Kanelbullens dag.

4/10. Det är en av Sveriges årliga temadagar, instiftad 1999, av Hembakningsrådet. Syftet med dagen är att uppmärksamma den rika bulltradition som finns i Sverige och då speciellt lyfta fram ett älskat bakverk som kanelbullen är, samt öka konsumtionen av mjöl, margarin, socker och jäst. Höstens skördetid innebär också högsäsong för bakning i svenska hem.

 

Internationella barndagen.

Första måndagen i Oktober. Hör samman med FN:s konvention om barns rättigheter och varje land beslutar själv när dagen skall firas.

 

FN-dagen.

24/10. Detta är en temadag som har firats sedan 1948. FN-dagen firas till minne av att FN-stadgarna trädde i kraft. Högtidsdagen instiftades för att främja syftena, målen och resultaten som FN står för.

 

Halloween.

Detta är egentligen en irländsk, engelsk och amerikansk motsvarighet till alla helgons dag. Den firas bland annat med att man skär ut hemska ansikten ur pumpor och med att barn klär ut sig och går runt och kräver godis för att inte busa. Halloween har kommit till Sverige på senare år, och firas oftast en vecka före alla helgons dag.

 

Alla helgons dag.

Lördagen mellan den 31/10 och 6/11. Är i Sverige en dag när man tänker på sina döda släktingar. Man går till kyrkogården och tänder ett ljus på graven. Förr i världen firade man alla helgon som inte hade sin egen dag i almanackan.

 

 

Väder.

Enligt kalendern är September vår första höstmånad. Då ska lågtrycken sätta full fart in över landet och bjuda på både regn och blåst, riktigt höstrusk, men så behöver det inte vara varje år. Den meteorlogiska definitionen av höst är att dygnstemperaturen ska vara sjunkande och ligga mellan 0 och 10 grader. Normalt brukar hösten komma i mitten av Oktober i Skåne.

 

Höstens väg i fyra steg:

1. Uppvärmningen från solen avtar p.g.a. att den står lägre på himmeln.

2. Ökade temperaturskillnader i landet.

3. Fler och kraftigare lågtryck.

4. Kalluftsutbrott.

 

Höststormar.

Där temperaturskillnaden är som störst heter polarfronten. Här bildas lågtryck och lågtrycksaktiviteten brukar öka ju större temperaturskillnaden är. Vissa höstar drabbas Skandinavien av våldsamma stormar och andra höstar är vädret beskedligare. Det är svårt att förklara dessa skillnader med annat än slumpen.

(http://www.smhi.se)

 

 

Tips och trix.

Lövtryck 1.

Av löv i olika former kan du göra ett vackert tryck på tjockt papper eller tyg. Pensla löven med tjock täck- eller plakatfärg. Lägg dem försiktigt mot underlaget och tryck till. Lägg gärna en träbit eller en tjock bok över när du trycker så trycket blir jämt. Montera lövtrycket i exempelvis en ram och häng upp den på väggen. Du kan också göra vackra kort genom att klistra upp det på utsidan av ett dubbelvikt ark.

 

Lövtryck 2.

* Stick ut och hämta några fina höstlöv.

* Ta fram papper och kritor.

* Lägg ett av löven under ett papper.

* Ta en krita och gnugga mot pappret med lövet under. Lagom hårt, så pappret inte går i sönder. Tips: Lägg kritan på sidan och gnugga på bredden.  

 

Stenmålning.

Kanske har du hittat vackra stenar när du varit ute i sommar? Av släta runda stenar är det ganska lätt att göra fina saker. Med täckfärg kan du dekorera dem på många olika sätt. Du kan t.ex. måla en sovande katt eller en nyckelpiga som du kanske sett i sommar.

Höst är holkdags!

Dags att tömma de gamla holkarna på skräp eller sätta upp en ny. Bygg en holk!

 http://www.ungafakta.se/pyssel/skapa/fagelholk/

På denna sida hittar du bra bygginstruktioner till en fågelholk. Här får du också tips på vad du ska tänka på när du bygger en.

 

Drakväder.

Bygg dig en egen drakeJ Det du behöver är:

2 raka trälister som är 5mm i diameter. En ska vara 1m lång och den andre 80cm.

Omslagspapper

30m snöre

Klister

En nagelfil

Sax

En linjal

 

1. Fila ett 3mm djupt jack i båda ändarna av trälisterna med hjälp av nagelfilen.

 

2. Använd snöret och klistret och gör ett kors med trälisterna genom att lägga den exakta      mittpunkten på den minsta trälisten 20cm från ändan av den andra trälisten.

 

3. Dra en 7m lång bit av snöret genom jacken i de fyra ändarna av trälisterna. Knyt ihop snöret längst ner och lämna 4m extra snöre för drakens svans.

 

4. Klipp ut 3 fyrkanter, med 20cm sidor, av omslagspappret, vik dessa och klistra ihop dem som solfjädrar. Knyt fast dem på svansen på lika avstånd från varandra.

 

5. Lägg drakramen på omslagspappret. Klipp ut pappret i drakens storlek plus 2cm extra runt om. Vik den extra pappersfliken över snöret och klistra fast den.

 

6. Allt du behöver göra nu är att knyta fast 60cm långa snörstumpar vid korsets ändar. Knyt sedan fast dem på ett långt snöre, ca 20m, som är ihoprullat runt en linjal.

Nu är draken klar att flyga!

 

 

 

Huvudet uppe bland molnen.

Ligg ner på marken och titta på molnen uppe på himlen. Ta sedan fram ritpapper och rita av dem. Kom ihåg att anteckna formen, färgen, hastigheten och andra egenskaper.

Gräset hade växt i vårt naturrum. Träden, även eken, var eller var på väg att bli gröna! Njut av denna härliga tid!

Idag hade vi 2 "turister" på besök i vårt rum som fick en fin rundvandring. Att sitta ner i solen och ta en liten paus i vardagen är så underbart skönt nu.
 
Johanna spelade ljus musik för oss genom att blåda trumpet med ett grässtrå. Vem säger att man alltid måste använda riktiga instrument för att skapa musik, där finns mycket i naturen som ger ifrån sig ljud man kan använda som en hel symfoni orkester... det är bara fantasin som sätter gränser! Slå 2 pinnar mot varandra, krossa torra löv, blanda runt småstenar i handen och så vidare.
Nu är det GRÖNT! man blir så glad nu varje gång när där är så mycket färg och inte brunt och trist! Himlen var klarblå idag vilket inte riktigt bilden visar då den togs med solen in i kameran. Vi lyckas ha tur med vädret varje gång vi är ute, hoppas det håller i sig :)
En tistel och några smörblommor
 
Treklöver, vi letade efter en fyrklöver för lite extra tur men kunde inte hitta någon
 
Väldigt högt gräs, vi hoppas det inte blir fullt med fästingar!
 
Vackra förgätmigej
Oj vad mycket som hänt med eken sedan förra veckan. Nu börjar den se mer grön än brun ut, som vi har längtat! vi valde ju ett träd som är en av de sista som slår ut på våren vilket nu i efterhand har varit lite tråkigt de veckor vi besökt och inget har hänt. Men det är som talesättet säger, den som väntar på något gott väntar aldrig förjäves för oj så fint det är och finare kommer det bara att bli de kommande veckorna.
 

se bara så grönt allt är :)
 
Längst hela stammen satt där små snäckor
 

Kärleksnästet 15/5 13.30-14.30

Känsla: varm sommarkänsla idag. Glädje att det börjat hända saker med eken.

Lukt: sommardofter av alla blommor och andra växter

Hör: talgoxe, lövsångare, gransångare, koltrast, tåg och buss. Johanna som blåser på grässtrå

Spår: fjäder från en skata, eller råka. valnötskärnor, fågelbajs

Moln: inga.

Nederbörd: ingen.

Marken: smörblommor, maskros, svalört, tistel, groblad, förgätmigej, tusensköna, klöver, hundkex, kaprifol, fingerborgsblomma, krusbär. Marken är väldigt torr, det knastrar när man går. Det hade nog velat ha mer regn än det lilla den fick i helgen.

Djur i rummet: snäckor, citronfjäril, bladlus

Observation: det vi trodde var en pärlhägg visade sig vara en fläder. Nu när löven har kommit fram helt kunde man se allt mycket tydligare! Gräset har växt sig högt. Vi har besök av två knäpp"gökar" här idag ;).

Känsel: solen värmer huden gott och ljumma vindar smeker våra kinder. Vi höll i en nyckelpiga som kittlade fingrarna.

Mossa: gräshakmossa

Stenar: hittade inga idag, för mycket högt gräs som döljer marken

 
 

Månaderna  

Januari börjar året,

februari kommer näst.

Mars, april har knopp i håret,

maj och juni blommar mest.

Juli, augusti och september härlig sommar är det då.

Men oktober och november och december är så grå.  

Vi satte ut två fällor med frukt i, i vårtnaturrum för att se vilka djur vi kunde locka dit. I fällorna lade vi ner fruktbitar. Fälla 1 fick klementin, fälla 2 fick äpple. I fälla 1 fanns bara levande rödmyror och en död skalbagge. I fälla 2 fann vi en snäcka, en snigel och svartmyror.

Här kommer lite närbilder på några av de träd och buskar vi har i vårt rum, nu börjar de få fin grön färg på bladen :)
 
Nypon
 
Hägg
 
Hassel
 
Ek
Det blir bara grönare och grönare, SKÖNT!
 
Här sitter vi och filosoferar i vårt naturrum medans vi passar på att ta en liten fika. Vi pratade om att det numera är riktigt kul att komma ut i rummet för att det hela tiden händer nya saker. Under vintern stod allt mest still och möjligtvis var det lite olika fåglar man kunde höra för varje gång, men nu är det alltid något nytt. Vi hittar nya växter för var gång och hör fler och fler flyttfåglar som återvänder hem igen. det är även extra skönt att det nu är torrt nog att kunna sitta ner och verkligen njuta av lugnet i rummet.
 
 
Denna vecka hittade vi många nya smådjur i vårt rum som vi lyckades få med på bild

En liten daggmask kom fram när vi grävde i jorden

En skalbagge klättrade upp för en av björkarna
 
Svarta små myror trivdes rejält under hasselbuskarna, där riktigt kryllade det av dem
 
Under en bräda hittade vi små bruna skogssniglar
 
En av dem följde med oss för att läsa lite fakta om sig själv
 
Vi satte även ut smådjursfällor som vi ska kolla imorgon för att se om vi lyckas hitta några fler djur
 
En fälla sattes under björkarna i en håla. I burken lade vi i en liten bit av ett äpple och så lade vi över en bräda som ska skydda de djur som möjligsvis ramlar ner i den.
 
Den andra burken har en clementinklyfta i sig och grävdes ned under en hasselbuske och täcktes över med grenar och en bit bark

Vår vackra ek börjar äntligen få lite grön färg :) detta är något vi har längtat efter. Nu går allt väldigt fort i utvecklingen!

Kärleksnästet 6/5 12.00-12.30

Känsla: solen värmer gott idag :D sommarfeelings, glädje över den stundande sommaren

Lukt: gräs, jord, blommor

Hör: Talgoxe, Lövsångare, Sädesärla, vind, trafik, tåg, flygplan, cykelklocka

Spår: människospår i form av tennisboll

Moln: stratocumulus

Nederbörd: ingen

Marken: blir grönare för varje gång vi är här snart är nog alla bruna löv borta, förgätmigej, maskros, tusensköna, luktviol, svalört

Djur i rummet: spindlar, fluga, daggmask, svartmyror, brun skogssnigel, hoppspindlar, talgoxe, lövsångare, gråsugga, lockespindlar, humla, tvestjärtar, Sädesärla, citronfjäril, skalbagge, rapsbagge, sork

Observation: lövsprickningen har börjat, många fler insekter än tidigare. Solhöjd ca 52grader kl 12.30

Känsel: små insekter som kryper på benen, grässtrån som kittlar en när vi sitter och har picknick

Mossa: gräshakmossa

Stenar: samma som förra veckan

Det finns ett femtiotal sorter. Den vanligaste är den röda med sju svarta prickar. Prickarna har givetvis inget med ålder att göra utan det är bara olika sorters nyckelpigor. Nyckelpigor är inte giftiga, men dess färg avskräcker andra från att äta nyckelpigor i tron om att de skulle vara giftiga.  Nyckelpigor kan äta 50 bladlöss på en dag, så har du problem med löss på rosorna så är det jättebra att leta på nyckelpigor och sätta dem där så är problemet snart ur världen.
 
Nyckelpigan är en köttätande skalbagge och övervintrar i bl a bark, under mossa eller under lav. Den lägger sina ägg där det finns bladlöss, på så sätt kläcks larverna mitt i skafferiet, för både larv och färdig nyckelpiga äter bladlöss.

 

Det är Johanna som skapat vår fina bloggheader! Så här har det gått till från början till färdig årstidsbild av oss och kärleksnästet:


I vårt naturrum har vi en hel del träd och buskar som har större frukter som faller ned från trädet på hösten. Vi tänkte här beskriva hur man kan använda frukten från vår Ek, Hasselbuskar och Kastanjeträd. Innan man gör något med eleverna får de så klart lära sig allt de kan om träden och buskarna genom att besöka rummet och genom att leta efter och lyssna på fakta. Första hands upplevelser anser vi alltid är bäst så, så mycket som vi kan göra ute i rummet desto bättre!
 
Hasselbuske:
Det finns mycket man kan göra med hasselnötter. Man kan äta dem råa, göra kakor av dem eller som vi valt att göra, hemmagjord Nutella kräm.

(Bildkälla: http://bakasockerfritt.blogg.se/2012/september/)

Choklad- och hasselnötskräm - ca 600 gram
200 g rostade hasselnötter
100 g mörk choklad
100 g ljus choklad
30 g messmör
2 msk honung
1 nypa salt
rivet skal från en apelsin
2 dl mjölk
 
1. Rosta nötterna på 175°C i ca 15 min. Gnid av de torkade skalen med en handduk.
2. Kör hasselnötterna i en mixer tills det blivit till en grov massa.
3. Smält chokladen tillsammans med honung, messmör och salt.
4. Så fort allt har smält, river du i apelsinskalet och rör om.
5. Häll på mjölk och rör ut, så att det blir en jämn smet.
6. Häll chokladsmeten över nötterna och rör om.
7. Häll upp smeten i en stor, eller flera små glasburkar. Locket på och låt svalna i kylskåpet. Efter cirka 6h är den perfekt
 
På grund av mjölken bör krämen förvaras i kylskåp men tänk på att ta ut den i tid innan den ska användas så den hinner tinas upp. Serveras på till exempel mackor till mellis eller varför inte på pannkakor.

Kastenjeträd:
Kastanjer går att använda till pyssel och spel (som vi tidigare tipsat om) men idag tänkte vi tipsa om hur man kan rosta och äta kastanjerna.

(Bildkälla:Recept.nu)

Rostade Kastanjer
Ingredienser för 4 port:
500 gram äkta kastanjer
4 dl grovt salt (valfritt)
Ev. 4 msk smör, 2 msk citronsaft och något krm salt till servering

Tillagning:
1. Sätt ugnen på 300 grader.
2. Lägg ett lager salt i botten på en ugnsform.
3. Snitta ett tydligt kryss i toppen på varje kastanj och lägg med ned nöten med krysset upp.
4. Rosta kastanjerna i 20 minuter, när skalet börjar spricka upp är kastanjerna är klara och de är då mjuka inuti.
5. Ta ut och låt svalna något innan du skalar kastanjerna.
6. Ät som de är eller blanda dem varma med smör, citron och lite salt.
 
Ek
Ekollon går inte att äta råa då de har så mycket garvsyra, de måste före konsumtion både rostas och kokas för att minska den beska smaken. För vissa djur, som till exempel hästar, är ekollon till och med giftiga så att ha ett Ek träd nära en hage är ingen bra ide. Eftersom tillagningen är så pass krånglig väljer vi istället att använda ekollon till pyssel.

Material
Ekollon i sin cupula (ollonskål)
Lim
Guld/silverfärg
Nål
Tråd
1. Gå ut med barnen och plocka ekollon (de behöver sitta kvar i ollonskålen).

2. När ni kommer tillbaka till skolan så börjar pysslet. Lossa försiktigt ollonet från skålen för att sedan sätta lim emellan så det blir mer stabilt.

3. Pedagogen hjälper barnen att trä en tråd igenom cupulan så ollonet kan hängas upp.

4. Låt barnen måla ollonet i den färg de väljer innan det hängs upp på tork.

Det färgade ekollonet blir superfint att hänga upp som pynt i till exempel julgranen.

Lgr11
Hem- och konsumentkunskap
• Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.
Bild
Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
Matematik
• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Biologi
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

23/4-13
 
2/5-13
 
På lite mer än en vecka har det blivit mycket grönare i vårt underbara kärleksnäste. Nu är det riktigt kul att komma ut och besöka rummet då det inte längre är så kallt och det händer nya saker hela tiden. Det vi väntar på nu är att löven på träd och buskar slår ut och gör vårt rum ännu grönare. Ni vet ju vad man säger... Grönt är skönt!
 
En bränd planka och elkablar kan endast komma ifrån människor, varför ska det vara så svårt för vissa folk att slänga skräp i papperskorg?
 
Undrar vilken fågel denna fjädern kommer ifrån? Har den rest hit med en återkommande flyttfågel eller har den övervintrat med en stannfågel?
 
Ett hål i marken... orm??
Det går fortsatt långsamt för eken men denna vecka kunde vi se att knopparna smått börjar spricka, nästa vecka kanske vi kan se början på några små löv...
 
 
 
Vad vi har lärt oss om vårt träd denna vecka är att eken måste vara äldre än 40 år gammal. Detta vet vi då ekträd inte bär frukt förrän de kommit upp till 40-50års åldern och vi kan se frukten (ekollonen) på marken. En ek kan dock bli över 1000år gammalt så vårt träd kommer förhoppningsvis finnas kvar i många år mer!
Kärleksnästet 2/5 10.30-11.30

Känsla: vårkänslor och glädje över klarad fågeldugga :)

Lukt: En del förstoppade näsor så de luktar inget, andra känner doft av gräs eller tvätt/sköljmedel

Hör: Lövsångare, Gransångare, Kråka, Ringduva, Blåmes, Talgoxe, Humla, bil, Koltrast

Spår: Jordhögar kan möjligtvis vara från mullvad, hål i marken kanske från en orm, bränd planka troligtvis från människor och en fjäder från en fågel

Moln: Inte ett moln, så långt ögat kan nå... ♫♪♫

Nederbörd: ingen, nada, zero 1mm

Marken: Gräs börjar ta över och marken är numera mer grön än brun, Svalört, Tusensköna, Maskrosblad (men inga blommor än så länge) och Luktviol

Djur i rummet: Nyckelpiga, Blåmes, spindel, snäcka, Kråka, Sädesärla, Kaja, Humla, Påfågelfjäril

Observation: Nu börjar knopparna på vår ek att slå ut. Det börjar bli grönt på buskar och marken, vi mäter solhöjden nästan 2h tidigare än annars på dagen och den visar på 45grader. Hittade en ny gren på väg upp ur marken som vi tror kan vara början till en Rönn när vi ser på knopparna och bladen.

Känsel: Pollenallergi så svullna näsor och ögon

Mossa: samma som sist

Stenar: 3 små stenar