naturrum.blogg.se

Vi valde att arbeta med temat årstiderna, utifrån vårt naturrum. Denna planering är till en förskoleklass.

 LGR11

* Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. (s.7)

* Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. (s.7)

* Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. (s.9)

* Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. (s.9)

Skolans mål är att varje elev

* visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (s.12)

Läraren ska

* organisera och genomföra arbetet så att eleven

– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och

– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

*Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefin­nande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. (s.111)

 

Inom vinter så ska eleverna behärska följande begrepp/fenomen: minusgrader, plusgrader, tö, frost, yrsnö, kramsnö, minst, störst, vilka månader är det vinter, vilka förändringar ser vi i naturen om vintern, vilka traditioner och högtider firar vi och varför firar vi dem samt att de har utvecklat följande färdigheter; vad kännetecknar de olika årstiderna? Vad kan det vara för väder på vintern? Att kunna iaktta dessa förändringar samt reflektera över orsakerna till dem.

 

Hållbar utveckling

Lärande för hållbar utveckling innebär mer än att lära sig att ta hänsyn till miljön. Det är tillexempel också viktigt med social hållbar utveckling samt ekonomisk hållbar utveckling. Att vi har med traditioner och högtider i denna planering i temat årstider tycker jag lägger grunden för en social hållbar utveckling; då en förståelse för vad, hur och varför vi firar något kan öppna upp för en förståelse och möjligheten att andra firar på andra sätt, vilket i längden skapar en empati för andras kulturer och seder.

 

Allmänt och traditioner

När vintern kommer så försvinner grönskan. Löven faller från träden och det blir kallare och mörkare för varje dag som går. Många fåglar flyttar utomlands, överhuvudtaget är det svårt att få syn på eller höra djur ute i naturen. När snön kommer bildas tjäle i marken och det känns som att naturen har gått i dvala. Det är mörkt och kallt, så det är tur att vi har mycket att fira.

Vintersolståndet – den tidpunkt då solen står som lägst på himlen på norra halvklotet. Då infaller årets längsta natt och årets kortaste dag.

Advent – är en kyrkohelg som infaller fyra söndagar före julafton. Ordet advent betyder ankomst på latin. Det är en förberedelse för Kristi ankomst. Advent har förr varit förknippat med stillhet och vördnad. Adventsljusstaken kom till för att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan. Advent markerar att vi börjar förbereda oss inför julen.

Nobeldagen (10/12) – den dag då nobelpriset delas ut i Stockholm. Priserna fastställdes av Alfred Nobel, dynamitens uppfinnare. Nobelpriset delas ut till de som gjort viktiga insatser eller framsteg inom fysik, kemi, fysiologi, medicin, litteratur och fredsarbete.

Lucia (13/12) – Luciafirandet i Sverige med en ljusprydd Lucia i ett luciatåg är en modern tradition som startade på 1920-talet. På 1700-talet fanns något liknande hos överklassen, medan bondesamhället förknippade lucianatten med övernaturliga väsen. De trodde även denna natt att djuren kunde tala.

Den urspungliga legenden om Sankta Lucia var att hon dog en martyrdöd år 304. Hon levde på Sicilien där hennes trolovade angav henne som kristen. Det var förbjudet i det Romerska riket så hon skulle brännas på bål. Men detta skadade henne inte. Sankta Lucia är de synskadades skyddshelgon.

Julafton (24/12) – denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning av St Nikolaus och den svenska gårdstomten. Förr i tiden delades julklapparna ut av julbocken. I bondesamhället firade man att Jesu Kristus var född. Gårdsfolket hade nu utfört de sista sysslorna inför helgfirandet. Veden var huggen och fåglarnas julkärve var på plats. Folktron var att under julnatten var oknytt och övernaturliga varelser i rörelse. Ett skydd mot detta var att kritmåla kors på dörrar.

Uttrycket ”dan före dopparedan” syftar på att man på julafton hade dopp i grytan. Under 1900 talet blev det vanligt att man hängde upp en strumpa med en julgåva i som främst var till barnen. För många familjer blir det Kalle Anka, som har sänts sedan 1960. Sedan kommer tomten med julklapparna.

Vår tomte härstammar från legender om den fromme St Nikolaus. Denne var med i medeltida mysteriespel den 6 december, med en get i koppel. Geten skulle föreställa djävulen som han symboliskt tämjde.

Hos överklassen var den som delade ut julklapparna utklädd till bock. Detta pågick fram till slutet av 1800 – talet.  De första bilderna av Santa Claus visades i engelsk press på 1840 talet. Den svenska jultomten är en blandning av en europeisk tradition om en gåvogivare vid jul och den svenska gårdstomten. Gårdstomten var ett väsen som såg till att gården och djuren blev omskötta. Om någon misskötte djuren kunde denna få en örfil. Det är till denna tomte vi sätter ut julgröt.

Nyårsafton (31/12) – Förr i tiden vakade man in det nya året och sköt med bössor. I Sverige var den 25 mars nyårsdag fram till 1500 – talet. Precis som julnatten var nyårsnatten laddad med magisk kraft. Man kunde spå hur det kommande året skulle gå beträffande skörden, bröllop, och eventuella dödsfall. Man spådde även i kaffesump eller i tenn.

Den unga flickan som ville se in i framtiden skulle niga tre gånger för nymånens skära och läsa upp följande vers:

”God dag, nyårsny

Säg mig vems bröd jag ska baka

Vems säng jag ska bädda

Vems barn jag ska föda”

Att vaka in nyåret spred sig genom alla samhällsklasser. Nuförtiden är det mer lyxbetonat, med förebilden av överklassfester från förr. Mat och klädsel spelar stor roll.

Att vi numera firar in nyår med fyrverkerier är en kvarleva från att skjuta in det nya året med bössan. Många avger ett nyårslöfte vilket är en tradition som kommer från USA (New Years’ resolution).

Alla hjärtans dag (14/2) – Denna dag började firas i Sverige mycket sent. Förebilden kom från USA under 1900-talet och sedan dess har firandet växt. I anglosaxisk tradition har dagen större betydelse; på medeltida vårfester parades flickor och pojkar ihop på lek inför våren.

Dagens namn är Valentin efter ett romerskt helgon som vi inte vet så mycket om. Anledningen till att han är hågkommen är att 14 februari ansågs vara den dag då fåglarna bildade par. I England och Frankrike utsågs pojkar och flickor att bilda låtsaspar för ett år framåt.

Valentine’s day har varit en romantikens dag i England ända sedan medeltiden. Man såg också denna dag som vårens första dag.

(Fakta om traditionerna: appen Årets dagar av Nordiska Museet.)

 Väder

Den skånska vintern kan man beskriva så här, när vintern närmar sig sjunker temperaturen, det blir mörkare allt tidigare på dagen. Vi har mycket molnbildning, nimbostratusmoln (nederbördsmoln). Beroende på temperaturen blir det snö eller regn. Det blir ofta storm på vintern därför att den kalla luften här möter mildare luft från Atlanten, då bildas lågtryck. Ju större temperaturskillnader desto blåsigare lågtryck.

 

 

Lek & aktiviteter

Björkobservation (fortlöpande under ett helt år)

Vi väljer ut björkar i vårt naturrum. Två gånger i veckan går vi ut och observerar dessa. På ett arbetsblad antecknas det om naturföreteelsen har ägt rum eller inte. Detta gör vi under ett helt år för att sedan kunna jämföra våra observationer. Vilka förändringar kan vi se under lövsprickning och när tappar de sina löv?

*löven är mössöron: löven har just slagit ut men bladskaftet syns inte än.

*löven har slagit ut: löven med bladskaft har slagit ut men löven är små.

* löven fullt utvecklade: efter detta växer de inte mycket mer.

*löven börjar bli gula: de första gula löven syns.

*löven börjar falla: de första löven faller på hösten.

*löven är gula: över hälften av löven i trädet har bytt färg.

*löven har fallit: över hälften av löven i trädet har fallit på marken.

Fotspår: att observera djurspår i snön

Vi undersöker naturrummet efter djurfotspår i snön(tillexempel rådjur, fågel.) Vi gissar vad det kan vara, fotograferar och tar med in för vidare identifiering. Barnen får sedan göra sina egna fotavtryck på papper och sedan jämföra med djurens. Sedan får barnen lägga alla avtryck från minst till störst, och vi hänger upp från minst till störst på väggen.

Björnen sover

I rutan så gör vi denna gång Björnen sover. En får vara björn, och låtsas sova. Vi andra går runt i ring och sjunger Björnen sover. När vi sjungit klart vaknar björnen och jagar oss andra. Den som blir fångad är björn nästa gång. Efter detta samtalar vi om hur det egentligen går till under vintern för de olika djuren, och vilka månader är det vinter egentligen? Vilka djur, och deras sätt att klara vintern är barnen intresserade av att få veta mer om? Björnar, fåglar? Insekter? Barnen får dela in sig i grupper efter vilket djur de är intresserade av att veta mer om. Vi återvänder till skolan, sedan tar vi reda på fakta om hur just deras djur övervintrar. Grupperna antecknar och ritar på stora planscher vad de får reda på.

Sinnena

Nu är snön kommen och vi beger oss till naturrutan för att denna gång kika närmare på vad snö är. Vi samtalar om minusgrader, plusgrader, tö, frost, yrsnö och kramsnö, var snön kommer ifrån, och varför den kommer just på vintern. Vad kan vi ha för väder på vintern? Vad är snö? Vi känner på snön, vi luktar på den, vi tittar närmare på den. Kanske det dalar några flingor just då, så att vi kan fånga dem och titta närmare på dessa vackra mönster. Vi tar en närbild av en snöflinga. Vi har med en termometer ut så vi tar och kollar hur kall snön är. Barnen får gissa vid vilken temperatur snön börjar smälta, sedan tar vi med snön in, och kollar vid vilken temperatur det börjar ske. Utifrån barnens tankar och funderingar kan man sedan justera detta experiment i det oändliga.

Inne tittar vi närmare på bilden av snöflingan, och sedan får barnen rita och göra egna snöflingor i valfritt material. (Jag visar ett trick av papper; man kan klippa lite i ett vikt papper så blir det ett fint mönster.)

Att ta tillvara på sinnena för lärande genom förstahandsupplevelser nämns i boken Utomhusdidaktik av Lundegård, Wickman och Wohlin.

Det estetiska med snön

Första advent har varit och det börjar närma sig Lucia och jul. Vi övar vinterlåtar och jullåtar och läser julsagor. Vi tar med en julsaga ut i naturrummet och läser korta avsnitt ur den. Vi talar om vilka högtider som ska komma snart och varför vi firar dem. Finns det andra sätt att fira än det vi gör? Firar man likadant i Sverige som man gör i tillexempel Sydamerika? Vi talar om att människor tror på olika saker och därför kan firandet se olika ut.

Jag berättar för barnen att vi ska göra en vinterutställning. Barnen får i naturrummet skapa lyktor, snöänglar och snögubbar ja de får skapa vad helst de kommer på.  Vi har med oss vattenfärger ut för att kunna dekorera våra skapelser.

Kunskapen och färdigheterna i ett vuxenperspektiv…

 En värdefull ämnesfördjupning för lärare är att veta vad vi firar, när vi firar det och framförallt varför vi firar det. Julafton och olika högtider spelar ofta en stor roll i barnens liv.  

Jag anser att didaktiskt sett så är det viktigt att man tar tillvara på barnens tankar och idéer om hur man ska gå tillväga, så att man blir lite av en medupptäckare som litteraturen menar. Lundegård, Wickman och Wohlin (red.) (2004),  Det är ju inte meningen att vi ska gå runt och vara allvetande!  Allt kan inte heller gå 100% enligt planeringen, och det är något man som lärare får räkna med, och anpassa sig efter. Jag tycker även att denna uppgift har visat på hur man kan använda sig av naturrummet under ett långtgående tematiskt arbete. Det är även viktigt som vuxen att känna till hur djuren klarar vintern, varför vi får stormar, och hur snö blir till. Att känna till vanliga väderfenomen och kunna förklara dessa för barnen.

 

 

Referenslista (och tips på användbar litteratur)

http://www.metla.fi/metla/esitteet/oppimaterialii/vi-utforskar-skogen-laromedleti.pdf

http://www.smhi.se

 

Lundegård, Wickman och Wohlin (red.) (2004), Utomhusdidaktik. Stockholm.

Skolverket, Läroplan för grundskolan, , förskoleklassen och fritidshemmet (2011), Fritzes.

 

Tips

Appen Årets dagar utgiven av Nordiska Museet.

Lätta fakta om väder av Catrion Clarke (ingår i en serie kallad ”Lätta fakta”.)