Lista över vad för växter vi har i Kärleksnästet. Sorterade i växtfamiljerna:

KORGBLOMMIGA

Maskros

Tusensköna

Liten kardborre

RANUNKELVÄXTER

Svalört

VIOLVÄXTER

Luktviol

ROSVÄXTER

Smultron

Nypon

Hagtorn

Rönn

DUNÖRTER

Mjölkört

DESMEKNOPPSVÄXTER

Fläder

NÄSSELVÄXTER

Brännässlor

GRÄS

Ängskavle

MOSSOR

Gräshakmossa

BJÖRKVÄXTER

Hassel

Björk

BOKVÄXTER

Ek

Kastanj

Gräset hade växt i vårt naturrum. Träden, även eken, var eller var på väg att bli gröna! Njut av denna härliga tid!

I vårt naturrum har vi en hel del träd och buskar som har större frukter som faller ned från trädet på hösten. Vi tänkte här beskriva hur man kan använda frukten från vår Ek, Hasselbuskar och Kastanjeträd. Innan man gör något med eleverna får de så klart lära sig allt de kan om träden och buskarna genom att besöka rummet och genom att leta efter och lyssna på fakta. Första hands upplevelser anser vi alltid är bäst så, så mycket som vi kan göra ute i rummet desto bättre!
 
Hasselbuske:
Det finns mycket man kan göra med hasselnötter. Man kan äta dem råa, göra kakor av dem eller som vi valt att göra, hemmagjord Nutella kräm.

(Bildkälla: http://bakasockerfritt.blogg.se/2012/september/)

Choklad- och hasselnötskräm - ca 600 gram
200 g rostade hasselnötter
100 g mörk choklad
100 g ljus choklad
30 g messmör
2 msk honung
1 nypa salt
rivet skal från en apelsin
2 dl mjölk
 
1. Rosta nötterna på 175°C i ca 15 min. Gnid av de torkade skalen med en handduk.
2. Kör hasselnötterna i en mixer tills det blivit till en grov massa.
3. Smält chokladen tillsammans med honung, messmör och salt.
4. Så fort allt har smält, river du i apelsinskalet och rör om.
5. Häll på mjölk och rör ut, så att det blir en jämn smet.
6. Häll chokladsmeten över nötterna och rör om.
7. Häll upp smeten i en stor, eller flera små glasburkar. Locket på och låt svalna i kylskåpet. Efter cirka 6h är den perfekt
 
På grund av mjölken bör krämen förvaras i kylskåp men tänk på att ta ut den i tid innan den ska användas så den hinner tinas upp. Serveras på till exempel mackor till mellis eller varför inte på pannkakor.

Kastenjeträd:
Kastanjer går att använda till pyssel och spel (som vi tidigare tipsat om) men idag tänkte vi tipsa om hur man kan rosta och äta kastanjerna.

(Bildkälla:Recept.nu)

Rostade Kastanjer
Ingredienser för 4 port:
500 gram äkta kastanjer
4 dl grovt salt (valfritt)
Ev. 4 msk smör, 2 msk citronsaft och något krm salt till servering

Tillagning:
1. Sätt ugnen på 300 grader.
2. Lägg ett lager salt i botten på en ugnsform.
3. Snitta ett tydligt kryss i toppen på varje kastanj och lägg med ned nöten med krysset upp.
4. Rosta kastanjerna i 20 minuter, när skalet börjar spricka upp är kastanjerna är klara och de är då mjuka inuti.
5. Ta ut och låt svalna något innan du skalar kastanjerna.
6. Ät som de är eller blanda dem varma med smör, citron och lite salt.
 
Ek
Ekollon går inte att äta råa då de har så mycket garvsyra, de måste före konsumtion både rostas och kokas för att minska den beska smaken. För vissa djur, som till exempel hästar, är ekollon till och med giftiga så att ha ett Ek träd nära en hage är ingen bra ide. Eftersom tillagningen är så pass krånglig väljer vi istället att använda ekollon till pyssel.

Material
Ekollon i sin cupula (ollonskål)
Lim
Guld/silverfärg
Nål
Tråd
1. Gå ut med barnen och plocka ekollon (de behöver sitta kvar i ollonskålen).

2. När ni kommer tillbaka till skolan så börjar pysslet. Lossa försiktigt ollonet från skålen för att sedan sätta lim emellan så det blir mer stabilt.

3. Pedagogen hjälper barnen att trä en tråd igenom cupulan så ollonet kan hängas upp.

4. Låt barnen måla ollonet i den färg de väljer innan det hängs upp på tork.

Det färgade ekollonet blir superfint att hänga upp som pynt i till exempel julgranen.

Lgr11
Hem- och konsumentkunskap
• Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.
Bild
Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
Matematik
• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Biologi
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.