naturrum.blogg.se

I naturrummet Kärleksnästet, har vi observerat, hört och sett spår efter många olika slags djur. Vi har här samlat lite intressant fakta om de olika djuren och tagit reda på vad de äter för om man till exempel skulle vilja försöka locka till sig ett speciellt djur.

 

Däggdjur:

Rådjur

Intressant att veta: Rådjuren har ett skällande läte. De ger i från sig skallet när de uppfattar ett hot.

Föda: Växter med högt näringsinnehåll och som är lätta att smälta. Örter och lövträd, kantareller och annan ätlig svamp. Äter gräs, men inte i någon större utsträckning, endast när det är ont om föda. Till exempel på vintern.

 

Hare

Intressant att veta: En hare kan hoppa fem meter.

Föda: Anpassar sig till årstiden, med andra ord äter den det som finns tillgängligt. På sommaren äter haren mest örter och i viss mån gräs. På vintern äter den gräs om den kan nå det, bark från träden, bärris och ljung. 

 

Ekorre

Intressant att veta: Ekorren spenderar det mesta av sin vakna tid till att leta efter mat som den sen gömmer i olika gömställen till exempel i ett ihåligt träd. Maten är tänkt att spara till tillfällen då åtkomsten på föda är mindre.

Föda: Ekorren äter barrträdsfrön och blomfrön, även ek- och bokollon, nötter, tallbarr, svamp, bär, bladlöss och fågelägg.

 

Kanin

Föda: Kaniner äter gräs, späda grenar, knoppar, bär, frön, nötter och till och med svamp.

 

Mullvad

Intressant att veta: Mullvaden gräver två olika sorters gångar. Gångar som ligger djupa och som är permanenta samt gångar som är ytliga som den använder för att skaffa föda och hitta en partner. Mullvaden har en mycket stort område att söka igenom på jakt efter mat. Området kan vara från 600 – 900 m².

Föda: Den söker sin föda under marken. Den äter mest daggmaskar, men också larver, insekter, sniglar och näbbmöss.

 

Sork

Lever både under marken där de skapar tunnelsystem och uppe på markytan.

Föda: De är mest växtätare. Bär, nötter, rötter och frukt står på menyn. Det finns sorkar som också äter insekter och maskar. På sommarhalvåret samlar de föda och bygger upp ett vinterförråd så att de ska klara vintern.

 

Spindeldjur:

 Spindel

Intressant att veta: Spindlar kan övervintrar som ägg, som nymfer alltså som larver, eller som vuxna. Det finns också olika spindelarter som kan vara aktiva under vintern till exempel de stora husspindlarna. En annan art som vi kan se hoppa på vår husvägg under soliga dagar året om är Sebraspindeln.  

Föda: Spindlar är rovdjur, de lever nästan uteslutande på olika sorters insekter.

 

Insekter:

Humla

Intressant att veta: Humlor har två magar, en vanlig och en honungsmage. Det är i honungsmagen som den lagrar nektar när den flyger från blomma till blomma. När honungsmagen är full tar den upp en stor del av bakkroppen. Nektarn som humlan samlat i honungsmagen lämnar den sen i humleboet. Humlehonor har pollenkorgar på bakbenen. En humla kan flyga med en last som väger lika mycket som den själv.

Föda: Humlor äter nektar och pollen.

 

Bi

Intressant att veta: Alla arbetande bin är sterila honor.

Föda: Liksom humlor, lever även bin av nektar och pollen.

 

Nyckelpiga

Intressant att veta: Nyckelpigan övervintrar som vuxna. De kan övervintra både ensamma eller tillsammans med flera andra Nyckelpigor. De övervintrar på olika ställen, en del föredrar att övervintra inomhus, andra övervintrar i små skrymslen under bark eller kottefjäll. 

Föda: I huvudsak bladlöss. Nyckelpigor äter bladlöss både som larv och som vuxen. Under sin hungrigaste period kan Nyckelpigelarven äta över 50 bladlöss på en dag.

 

Påfågelöga

Intressant att veta: Påfågelögat föredrar blommor som är röda och blå, så som Ängsvädd, Hampflockel och olika tistlar. Den övervintrar som vuxen, alltså som fjäril och det är därför vi kan se den ganska tidigt på våren.

Föda: Fjärilen äter nektar som den suger i sig med sin långa sugsnabel.

 

Citronfjäril

Intressant att veta: En citronfjärils hane är klart gul, medan honan är ljusare, näst intill vit. Citronfjärilar är ett säkert vårtecken, då den kryper fram från sina övervintringsställen redan i april.

Föda: Nektar

 

Myror

Intressant att veta: En drottning i en koloni med Svartmyror kan leva i 29 år. När hon sen dör, dör kolonin så småningom också.

Föda: Vuxna myror kan inte äta hård mat. Detta beror på att de har en så smal matstrupe mellan mellankroppen och magen. De vuxna myrorna äter därför flytande eller trögflytande föda så som larver och enkelfotingar. En favorit är honungsdagg, det vill säga den söta vätskan som kommer ut ur bakkroppen på bladlössen. Vuxna myror älskar söt mat. Larverna kan äta hårdare mat än de vuxna. De kan till exempel äta styckade insekter.

 

Gråsugga

Intressant att veta: Gråsuggor är kräftdjur och andas med gälar. Vissa arter av gråsuggor är helt beroende av fukt för att kunna leva, de hämtar nämligen sitt syre från fukten. Gråsuggor är nattaktiva djur och gömmer sig under stenar, i trädens bark eller i till exempel lövhögar under dagen.

Föda: Allt organsikt material, till exempel nedfallna löv. De äter gråsuggan och när lövet passerat genom den lilla djuret kommer det ut som jordförbättringsmedel.

 

Fluga

Intressant att veta:

Det finns många olika arter av flugor. Några är till exempel viktiga pollinerare, andra är parasiter, några är nedbrytare och sen finns det de som är rovdjur. En fluga lever bara en månad.

Föda: Både flugan och fluglarven livnär sig på dött och förruttnande organiskt material, till exempel köksavfall eller avföring.

 

Tordyvel

Intressant att veta: Om du vänder på en Tordyvel får du se att den har en vackert blå skimrande mage. På Tordyvelns undersida kan du också hitta många små kvalster. Det finns skalbaggar som kan göra ljud, Tordyveln är en av dem. Ljudet uppstår då två kroppsdelar grinds mot varandra, oftast grinds halsskölden mot främre vingkanten så att ett gnisslande läte uppstår.

Föda: Tordyveln äter bland annat avföring från framförallt däggdjur och ruttnande svampar.

 

Larv

Intressant att veta: Alla larver ska förpuppa sig och bli något annat. Kanske en trollslända, en fluga, en fjäril eller varför inte en skalbagge?

Föda: Det beror på larven. En del larver äter växter, som till exempel nässelfjärilens larv som äter upp bladen på brännässlor. En del andra larver, som fluglarver tycker om härsket, eller ruttet kött medan trollsländelarven simmar omkring och äter småfisk, grodyngel och annat smått som kommer för nära dennes käftar.

 

Bladlöss

Intressant att veta: Myror har bladlöss som boskap, de tycker om den söta saften som i bland kallas för honungsdagg som kommer ut ur bladlössens bakkropp. Genom att låta myrorna ha dem som boskap får de skydd mot andra djur, till exempel nyckelpigor som ser dem som föda. Bladlöss är flockdjur och syns ofta i grupper med både unga och vuxna. Bladlöss är oftast gröna eller nästan svarta.

Föda: Bladlöss lever på att suga ut näringen ur växter.

 

Fåglar:

 Ringduva

Intressant att veta: Ringduvan är en av våra flyttfåglar. Den, tillsammans med skogsduvan är några av de som först anländer under våren. Den övervintrar i väst- och Sydeuropa.

Föda: Frön, säd, ärter, bok- och ekollon. På vintern äter ringduvan knoppar och blad från olika växter.

 

Talgoxe

Intressant att veta: Talgoxen stannar i Sverige under vintern och är en flitig besökare vid fågelbordet. Under vintern ingår den i de så kallade mestågen.

Föda: Insekter, spindlar, frön, frukter och bär.

 

Blåmes

Intressant att veta: Liksom talgoxen är även blåmesen en flitig besökare vid fågelbordet vintertid. Den har en förkärlek till hål i träd när den ska häcka. Men en fågelholk går minst lika bra.

Föda: Under sommaren äter blåmesen insekter och spindlar men också bär och frön.

 

Koltrast

Intressant att veta: Koltrasten är delvis flyttfågel. De som flyttar, flyttar ner till Västeuropa.

Föda: Daggmaskar som den drar upp ur marken, sniglar, insekter, bär och frukter.

 

Kråka

Intressant att veta: Vi i Sverige har en grå svart kråka, medan de i till exempel England har en helsvart kråka. De kråkor som häckar uppe i norr flyttar på senhösten till Västeuropa.

Föda: Allätare, den äter allt som den kan hitta på marken. Fågelägg, fågelungar, maskar, insekter och alla slags vegetabilier står på menyn.

 

Kaja

Intressant att veta: Man ser den ofta i flockar. Ofta tillsammans med stare eller råka. De bilar par, och paren håller ihop året runt. Kajan stannar i Sverige över vintern, då den stannar inne i tätorten, i parker och liknande.

Föda: Säd och andra växtdelar, maskar, insekter och andra smådjur som den hittar på marken.

 

Lövsångare

Intressant att veta: Lövsångaren anses vara den mest allmänna fågel i nord Europa. Lövsångaren är en flyttfågel och har sitt vinterkvarter i Afrikas tropiker.

Föda: Den äter främst insekter som den fångar på växter eller i luften. Den äter gärna bladlöss.

 

Gransångare

Intressant att veta: Väldigt lik lövsångaren. Gransångaren har dock mörkare ben än lövsångaren. Men det enklaste sättet att skilja dem åt är med hjälp av deras sång. Gransångaren är en flyttfågel och har sitt vinterkvarter i Medelhavsländerna och nord Afrika. 

Föda: Den äter insekter som den fångar i luften eller hittar i trädkronorna.

 

Sädesärla

Intressant att veta: Om du observerar en sädesärla på marken kan du lägga märke till att den går omkring och vippar på sin långa stjärt. Fågeln kallas i bland för fröken vippstjärt. Sädesärlan är en flyttfågel och har sitt vinterkvarter i Medelhavsområdet, bland annat i Israel och Egypten.

Föda: Sädesärlan äter insekter som fångas på marken.

 

Grågås

Intressant att veta: Grågåsen är en flyttfågel med vinterkvarter i Väst- och Sydeuropa samt vid Medelhavet. Under häckningstiden kan grågäss ses i stora flockar. De flyger gärna i V-formation.

Föda: Grågåsen äter gräs, sädesplantor, diverse strandväxter och i bland även säd.

 

Nötväcka

Intressant att veta: Nötväckan är en stannfågel. Honan hos nötväckorna är rostbrun på sidorna av magen medan hanen är vit till gulbrun. Nötväckan kan krypa upp och ner på träden utan problem.

Föda: På sommaren äter nötväckan insekter och spindlar och när det blir vinter äter den frön och nötter.

 

Råka

Intressant att veta: Råkan är en delvis stannfågel. De råkor som lever längre norrut flyttar gärna till Västeuropa. 

Föda: Råkan äter insekter maskar, säd och andra växtdelar som den hittar på marken.

 

Skata

Intressant att veta: Skatan är en stannfågel. Den lever i hela Europa, Sibirien till Kina samt i nordvästra Nordamerika.

Föda: Skatan äter både animalisk och vegetabilisk föda. I bland plundrar den andra fåglars bon på ägg och ungar, tar mindre djur så som möss, sniglar och maskar samt att skatan äter bär och frukter, säd och andra frön.

 

Snäckor:

 Snäcka

Intressant att veta: En snäcka kan lägga mellan 10 och 1000 ägg, beroende på art. Vinbärssnäckan är Sveriges störta snäcka och kan bli ungefär fyra centimeter hög. Den trivs bäst i lövskogar, parker och trädgårdar. När temperaturen sjunker till ungefär åtta plusgrader börjar snäckorna förbereda sig för vinterdvalan. De övervintrar i komposthögar, eller gräver ner sig själv i jorden till ungefär 15 centimeters djup. 

Föda: Snäckor äter det mesta i frukt- och grönsaksväg.

 

 

Lekar:

Tävla mot djuren.

Mät ut hur långt ett djur hoppar och försök hoppa lika långt med ett hopp. Hur många hopp behöver du hoppa för att nå lika långt som djuret?