naturrum.blogg.se

Allmänt och traditioner

Vår är den andra årstiden på det norra jordklotet och omfattar månaderna mars, april och maj. Våren är den tiden på året som förknippas med förnyelse och pånyttfödelse då allt börjar komma till liv igen. Trädens knoppar slår ut till löv och blommor växer upp och får nytt liv på nytt. Även i djur riket händer det mycket under våren. Flyttfåglarna återvänder, djuren som gått i ide vaknar upp och nya djur föds. Ett särskilt vårtecken i Sverige är när sädesärlan återvänder.

Meterologisk vår: SMHI definierar att det meteorologiskt sätt är vår när dygnsmedeltemperaturen är över 0°C i minst sju dygn i följd, så länge detta infaller efter den 15 februari.

Astrologisk vår:

Om man vill se på ett annat sätt om när våren börjar så kan man säga att den börjar vid vårdagjämningen. Vid vårdagjämningen är dagen lika lång över hela jorden och efter den dagen går vi på det norra jordklotet mot ljusare tider medans de på det södra jordklotet går mot mörkare. Dag och natt är under denna dag också ungefär lika långa.

Anledningen till denna dag är för att jordaxeln lutar och därmed inte blir vinkelrät mot den bana som den går i runt solen. Så vid vissa tidpunkter på året lutar jordaxeln längre bort från solen än andra tidpunkter. Maximalt solljus får vi på norra halvklotet runt midsommar.

Vårdagjämning sker varje år runt den 20 mars.

Tips och trix:

* Eleverna får gå ut i rummet och samla in fina vårlöv som slagit ut. De får ta med alla in i klassrummet och genom att leta igenom fältfloror bl.a. får de artbestämma vad det är för löv. Löven läggs på ett a4 papper med namnet på vilket träd de tillhör under. Sedan får det ligga i press och avslutningsvis lamineras pappret med löven in. De har gjort ett hållbart lövträdslexikon som håller i ur och skur och som då alltid går att ha med sig ut i naturen.

* Går att göra likadant med blommor och andra växter. Även att ta med papper och penna ut och sätta sig ner vid egenvald blomma och rita/måla av är en kul aktivitet. Eleverna får själva välja vilken blomma/växt de vill måla av och sedan i klassrummet lära sig mer om blomman genom floror, faktan skrivs upp bredvid teckningen och sedan sätts alla teckningar upp på väggen. Väggen i klassrummet kommer likna en blomsteräng där alla elever kan gå runt och läsa och titta på vad de andra i klassen gjort.

* Gå ut se och lyssna på fåglar, vilka fåglar kan vi höra. Kan vi se några nybyggda fågelbon som fåglar möjligtvis häckar i? Vi tar med fågelböcker ut så att vi på plats kan leta igenom böckerna och se om vi kan hitta fåglarna vi ser. Bra aktivitet där eleverna får lära sig att sitta still och tysta och lyssna och observera, det är inte alltid det lättaste för yngre elever men övning ger färdighet.

Gruppaktiviteter:

Röda och Vita Rosen
Var ska man leka? På en ganska stor plats med bra gömställen.
Vad behövs? En fin sten.
Hur många? Minst fyra.

Dela upp er i två lag, Röda Rosen och Vita Rosen. Vita Rosen börjar med att gömma stenen på ett listigt ställe. Röda Rosen står samlade långt därifrån och väntar. När Vita Rosen är klara ropar de: ”Nu kan ni leta!”. Då börjar jakten! Röda Rosen jagar medlemmarna i Vita Rosen. Om de fångar en motståndare måste han eller hon ge tre ledtrådar om var stenen är gömd för att bli fri. Det kan vara saker som finns i närheten eller hur marken ser ut där den är gömd. Bara en av de tre ledtrådarna behöver vara sann, så det gäller för Röda Rosen att lista ut vilken ledtråd som stämmer. När Röda Rosen hittat stenen så är det Vita Rosens tur att leta.

Finn fem fel

Denna aktivitet görs när eleverna har varit i rummet och lärt känna det mer och därmed känner till vad som finns i rummet. Ledaren lägger då ut fem saker som inte hör hemma där. 
Deltagarna ska enskilt eller i lag försöka skriva ner på en lapp vilka de är. Efteråt diskuterar vi vad de har hittat och varför de sakerna inte hörde hemma i vårt naturrum.

Påsk

Påsken är den viktigaste högtiden under det kristna kyrkoåret. Påsken firas till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse. Påsken firas inte på ett särskilt datum varje år som till exempel julen.

Skärtorsdag:

Inom kyrkan är skärtorsdagen en reningsdag, varav ordet skärtorsdag kommer ifrån. "Skär" kommer från ett fornsvenskt ord för 'ren', 'vacker', 'blank' eller 'klar

Skärtorsdagen är också, enligt sägen, den dag då häxorna begav sig till Blåkulla för att fira häxsabbat med djävulen. Detta gav upphov till försiktighetsåtgärder i form av bland annat gömda kvastar och gevärsskott i luften för att försvåra häxornas aktiviteter. Detta är anledningen till att barn klär sig till påskkärringar, en sed som har uppstått under 1900-talet i Stockholm. Utklädda barn går då omkring bland grannarna och med tecknade kort önskar glad påsk och hoppas att få godis i utbyte.

Långfredag

Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död. Dagen är i Sverige en allmän helgdag och infaller fredagen innan påskdagen. I den kristna kyrkan är långfredagen en sorgedag och innan 1969 var offentliga nöjesarrangemang förbjudna i Sverige, an fick varken se på TV eller lyssna på radio.

Påskafton

Påskafton är i kristen tradition en "tom" dag. Detta för att Jesus ligger i graven och lärjungarna har låst in sig i rädsla för dem som låg bakom avrättningen. Inget stort hände alltså denna dag.

Att påskaftonen i Sverige kommit att bli den stora ”firardagen” under påsken kan troligen ses som en parallell till julaftonen och midsommardag. I Sverige firar vi mer högtiderna på ”aftonen” än på ”dagen”. Påskafton förknippas i Sverige ofta med påskägg fyllt med godis/överraskning och påskmat med ägg.

Påskdag

Jesus återuppstod på Påskdagen och därför firas det i den kristna världen. Fyrtio dagar senare for han upp till himlen (vilket firas på Kristi himmelsfärds dag). Traditionellt talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen.

Annandag påsk

Annandag påsk är inom kristendom dagen efter påskdagen. Enligt Bibeln såg lärjungarna och kvinnorna Jesus redan på påskdagen. Det kan dock vara så att man ägnar påskdagen åt att fira Jesu uppståndelse, och dagen efter (alltså annandag påsk) åt att minnas hans möten med människor

Tips och trix:

* Gå ut med eleverna i naturrummet och pynta med fjädrar i grenarna. Diskuterar där ut om var traditionen med påskris kommer ifrån.

Samla in nedfallna grenar, som till exempel björkgrenar, och mossa. Gå tillbaka till klassrummet och ta fram ekollon man sparat sedan hösten när de ramlade ner från eken. Med kvistarna och mossan gör man små, små fågelbon. Och de små ekollonen målas i regnbågens alla färger, för att göra det extra pedagogiskt kan man använda endast 4 primärfärger och låta eleverna blanda till sig de andra färger de vill ha. De målade ekollonen ska sedan representera små påskägg som läggs i fågelbot.

Valborg (30 april) har fått sitt namn av ett helgon som levde på 700-talet. Valborg levde och dog i ett kloster i Tyskland. Valborg blev helgonförklarad den 1 maj.

I Sverige var det inte förrän 1901 som Valborg lades till i almanackan. Dock är det bara namnet på dagen som kristendomen tillförde dagen. Istället har dagen blivit en högtid till att fira att sommarhalvåret är på väg att börja.

Man tror att valborgsmässofirandet kommer från Tyskland och deras walpurgisnacht som firades 30 april. Enligt en gammal tysk folktro var det den natten då häxorna flög till djävulen och för att skrämma häxorna tända man eldar uppe på höjder och skrek och ropade. Seden att tända stora brasor importerades sedan till trakterna runtomkring Uppsala först och sedan vidare ut i resten av landet.

En annan sägen är att förr i tiden brukade man släppa ut korna och getterna i skogen den 1 maj. Därför var det bra att tända en eld vid Valborg, tyckte man. Då trodde man att vargarna och andra vilda djur skulle hålla sig borta från korna och getterna i skogen.

Tips och trix:

*Vi gör en liten brasa i vår ute eldstad, grillar korv och sjunger vårvisor som vi övat på och visar upp det föräldrarna. Vårsångerna är äldre sånger skrivna av bland annat en prins. När vi lär oss sångerna läser vi även såklart om de som gjort sångerna och hur man levde på den tiden. Även om sakerna som sångerna handlar om läser vi om, som till exempel blåsipporna och varför de är fridlysta. Vi tillverkar även egna instrument med naturmaterial vi hittar i vårt naturrum, som tillexempel nötter i en burk får bli en maracas.

Vårsång 

musik: Prins Gustaf 

text: Herman Sätherberg

Glad såsom fågeln i morgonstunden 

Hälsar jag våren i friska natur'n, 

Lärkan mig svarar och trasten i lunden, 

Ärlan på åkern och orren i fur'n. 

Glad såsom fågeln i morgonstunden 

Hälsar jag våren i friska natur'n, 

Lärkan mig svarar och trasten i lunden, 

Ärlan på åkern och orren i fur'n. 

Se, hur de silvrade bäckarna små 

Hoppa och slå, 

Hoppa och slå 

Vänliga armar kring tuvor och stenar! 

Se, hur det spritter i buskar och grenar 

Av liv och av dans, 

Av liv och av dans 

I den härliga vårsolens glans! 

Se, hur de silvrade bäckarna små 

Hoppa och slå, 

Hoppa och slå 

Vänliga armar kring tuvor och stenar! 

Se, hur det spritter i buskar och grenar 

Av liv och av dans, 

Av liv och av dans 

I den härliga vårsolens glans! 

uti vårsolens glans.

Vintern rasat ut

Originaltitel: Längtan till landet.

Ur Jägarens vila, 1838

text: Herman Sätherberg (1812-1897)

musik: Otto Lindblad (1809-1864)

Vintern rasat ut bland våra fjällar,

drivans blommor smälta ned och dö.

Himlen ler i vårens ljusa kvällar,

solen kysser liv i skog och sjö.

Snart är sommarn här i purpurvågor,

guldbelagda, azurskiftande

ligga ängarne i dagens lågor,

och i lunden dansa källorne.

Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar,

ut till landet, ut till fåglarne,

att jag älskar dem, till björk och lindar,

sjö och berg, jag vill dem återse,

se dem än som i min barndoms stunder

följa bäckens dans till klarnad sjö,

trastens sång i furuskogens lunder,

vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Blåsippor

text o musik Alice Tegnér

Blåsippan ute i backarna står

niger och säger: ”Nu är det vår!”

Barnen de plocka små sipporna glatt,

rusa sen hem under rop och skratt.

”Mor, nu är våren kommen, mor

nu få vi gå utan strumpor och skor.

Blåsippor ute i backarna stå,

ha varken skor eller strumpor på

Mor i stugan, hon säger så:

”Blåsippor aldrig snuva få.

Än få ni gå med strumpor och skor,

än är det vinter kvar” säger mor

Morsdag

Mors dag är en högtid då barn uppvaktar sina mödrar, men är även en kommersiell högtid som i Sverige inträffar den sista söndagen i maj. Dagen introducerades i USA 1905 av amerikanskan Anna Jarvis för att på årsdagen av sin egen mors bortgång hedra dennas minne. Dagen spreds i resten av USA under de närmaste åren och blev 1914 officiell helgdag. Även till Europa kom seden, först till Storbritannien och sedan till Skandinavien. I Sverige firades mors dag första gången 1919.

Tips och Trix:

* Vi går ut i naturrummet och plockar fina blommor och växter som vi lägger i press. Sedan får alla barn rita och skriva ett eget morsdagkort (Eller syskonkort, pappakort, mormor kort etc. om man inte har en mamma). När blommorna har pressats klart placeras de ut på korten och så lamineras dem så kommer kortet att hålla för alltid. Äldre elever får skriva ut en egengjord dikt på sitt kort och de yngre får kopiera av enkel skriven text från tavlan.

Mål och syfte

Inom vår så ska eleverna behärska följande begrepp/fenomen: vilka månader är det vår, vilka förändringar ser vi i naturen om våren, vilka traditioner och högtider firar vi och varför firar vi dem samt att de har utvecklat följande färdigheter; vad kännetecknar de olika årstiderna? Vad kan det vara för väder på våren? Att kunna iaktta dessa förändringar samt reflektera över orsakerna till dem. De ska även känna till vad träden och växterna i naturrummet heter och hur deras löv/ blommor ser ut samt fåglarna vi har sett och hört.

LGR11

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. S9 

Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en bered­skap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. S9

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.s9 

Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musice­rande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En har­monisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. S10

Bild:

Syfte: I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksfor­mer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt. S20

• Teckning, måleri, modellering och konstruktion. S21

• Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. S21

Hem- och konsumentkunskap

• Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. S42

• Bakning och matlagning och olika metoder för detta. S42

• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.s43

Idrott och hälsa

syfte: Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen.

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.s51

• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sam­mansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.

• Enkla lekar och danser och deras regler.

• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur-och utevistelser.

• Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. S52

Matematik

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. S62

• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. S64

Musik

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet.s100

• Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.s100

• Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.s101

• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.s101

Biologi

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. S111

• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.s112

• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.s113

Historia

• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.s173

• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.s174

Svenska

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. s223

• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.s224

Vi valde att arbeta med temat årstiderna, utifrån vårt naturrum. Denna planering är till en förskoleklass.

 LGR11

* Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. (s.7)

* Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. (s.7)

* Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. (s.9)

* Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. (s.9)

Skolans mål är att varje elev

* visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (s.12)

Läraren ska

* organisera och genomföra arbetet så att eleven

– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och

– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

*Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefin­nande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. (s.111)

Inom vinter så ska eleverna behärska följande begrepp/fenomen: minusgrader, plusgrader, tö, frost, yrsnö, kramsnö, minst, störst, vilka månader är det vinter, vilka förändringar ser vi i naturen om vintern, vilka traditioner och högtider firar vi och varför firar vi dem samt att de har utvecklat följande färdigheter; vad kännetecknar de olika årstiderna? Vad kan det vara för väder på vintern? Att kunna iaktta dessa förändringar samt reflektera över orsakerna till dem.

Hållbar utveckling

Lärande för hållbar utveckling innebär mer än att lära sig att ta hänsyn till miljön. Det är tillexempel också viktigt med social hållbar utveckling samt ekonomisk hållbar utveckling. Att vi har med traditioner och högtider i denna planering i temat årstider tycker jag lägger grunden för en social hållbar utveckling; då en förståelse för vad, hur och varför vi firar något kan öppna upp för en förståelse och möjligheten att andra firar på andra sätt, vilket i längden skapar en empati för andras kulturer och seder.

Allmänt och traditioner

När vintern kommer så försvinner grönskan. Löven faller från träden och det blir kallare och mörkare för varje dag som går. Många fåglar flyttar utomlands, överhuvudtaget är det svårt att få syn på eller höra djur ute i naturen. När snön kommer bildas tjäle i marken och det känns som att naturen har gått i dvala. Det är mörkt och kallt, så det är tur att vi har mycket att fira.

Vintersolståndet – den tidpunkt då solen står som lägst på himlen på norra halvklotet. Då infaller årets längsta natt och årets kortaste dag.

Advent – är en kyrkohelg som infaller fyra söndagar före julafton. Ordet advent betyder ankomst på latin. Det är en förberedelse för Kristi ankomst. Advent har förr varit förknippat med stillhet och vördnad. Adventsljusstaken kom till för att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan. Advent markerar att vi börjar förbereda oss inför julen.

Nobeldagen (10/12) – den dag då nobelpriset delas ut i Stockholm. Priserna fastställdes av Alfred Nobel, dynamitens uppfinnare. Nobelpriset delas ut till de som gjort viktiga insatser eller framsteg inom fysik, kemi, fysiologi, medicin, litteratur och fredsarbete.

Lucia (13/12) – Luciafirandet i Sverige med en ljusprydd Lucia i ett luciatåg är en modern tradition som startade på 1920-talet. På 1700-talet fanns något liknande hos överklassen, medan bondesamhället förknippade lucianatten med övernaturliga väsen. De trodde även denna natt att djuren kunde tala.

Den urspungliga legenden om Sankta Lucia var att hon dog en martyrdöd år 304. Hon levde på Sicilien där hennes trolovade angav henne som kristen. Det var förbjudet i det Romerska riket så hon skulle brännas på bål. Men detta skadade henne inte. Sankta Lucia är de synskadades skyddshelgon.

Julafton (24/12) – denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning av St Nikolaus och den svenska gårdstomten. Förr i tiden delades julklapparna ut av julbocken. I bondesamhället firade man att Jesu Kristus var född. Gårdsfolket hade nu utfört de sista sysslorna inför helgfirandet. Veden var huggen och fåglarnas julkärve var på plats. Folktron var att under julnatten var oknytt och övernaturliga varelser i rörelse. Ett skydd mot detta var att kritmåla kors på dörrar.

Uttrycket ”dan före dopparedan” syftar på att man på julafton hade dopp i grytan. Under 1900 talet blev det vanligt att man hängde upp en strumpa med en julgåva i som främst var till barnen. För många familjer blir det Kalle Anka, som har sänts sedan 1960. Sedan kommer tomten med julklapparna.

Vår tomte härstammar från legender om den fromme St Nikolaus. Denne var med i medeltida mysteriespel den 6 december, med en get i koppel. Geten skulle föreställa djävulen som han symboliskt tämjde.

Hos överklassen var den som delade ut julklapparna utklädd till bock. Detta pågick fram till slutet av 1800 – talet.  De första bilderna av Santa Claus visades i engelsk press på 1840 talet. Den svenska jultomten är en blandning av en europeisk tradition om en gåvogivare vid jul och den svenska gårdstomten. Gårdstomten var ett väsen som såg till att gården och djuren blev omskötta. Om någon misskötte djuren kunde denna få en örfil. Det är till denna tomte vi sätter ut julgröt.

Nyårsafton (31/12) – Förr i tiden vakade man in det nya året och sköt med bössor. I Sverige var den 25 mars nyårsdag fram till 1500 – talet. Precis som julnatten var nyårsnatten laddad med magisk kraft. Man kunde spå hur det kommande året skulle gå beträffande skörden, bröllop, och eventuella dödsfall. Man spådde även i kaffesump eller i tenn.

Den unga flickan som ville se in i framtiden skulle niga tre gånger för nymånens skära och läsa upp följande vers:

”God dag, nyårsny

Säg mig vems bröd jag ska baka

Vems säng jag ska bädda

Vems barn jag ska föda”

Att vaka in nyåret spred sig genom alla samhällsklasser. Nuförtiden är det mer lyxbetonat, med förebilden av överklassfester från förr. Mat och klädsel spelar stor roll.

Att vi numera firar in nyår med fyrverkerier är en kvarleva från att skjuta in det nya året med bössan. Många avger ett nyårslöfte vilket är en tradition som kommer från USA (New Years’ resolution).

Alla hjärtans dag (14/2) – Denna dag började firas i Sverige mycket sent. Förebilden kom från USA under 1900-talet och sedan dess har firandet växt. I anglosaxisk tradition har dagen större betydelse; på medeltida vårfester parades flickor och pojkar ihop på lek inför våren.

Dagens namn är Valentin efter ett romerskt helgon som vi inte vet så mycket om. Anledningen till att han är hågkommen är att 14 februari ansågs vara den dag då fåglarna bildade par. I England och Frankrike utsågs pojkar och flickor att bilda låtsaspar för ett år framåt.

Valentine’s day har varit en romantikens dag i England ända sedan medeltiden. Man såg också denna dag som vårens första dag.

(Fakta om traditionerna: appen Årets dagar av Nordiska Museet.)

 Väder

Den skånska vintern kan man beskriva så här, när vintern närmar sig sjunker temperaturen, det blir mörkare allt tidigare på dagen. Vi har mycket molnbildning, nimbostratusmoln (nederbördsmoln). Beroende på temperaturen blir det snö eller regn. Det blir ofta storm på vintern därför att den kalla luften här möter mildare luft från Atlanten, då bildas lågtryck. Ju större temperaturskillnader desto blåsigare lågtryck.

Lek & aktiviteter

Björkobservation (fortlöpande under ett helt år)

Vi väljer ut björkar i vårt naturrum. Två gånger i veckan går vi ut och observerar dessa. På ett arbetsblad antecknas det om naturföreteelsen har ägt rum eller inte. Detta gör vi under ett helt år för att sedan kunna jämföra våra observationer. Vilka förändringar kan vi se under lövsprickning och när tappar de sina löv?

*löven är mössöron: löven har just slagit ut men bladskaftet syns inte än.

*löven har slagit ut: löven med bladskaft har slagit ut men löven är små.

* löven fullt utvecklade: efter detta växer de inte mycket mer.

*löven börjar bli gula: de första gula löven syns.

*löven börjar falla: de första löven faller på hösten.

*löven är gula: över hälften av löven i trädet har bytt färg.

*löven har fallit: över hälften av löven i trädet har fallit på marken.

Fotspår: att observera djurspår i snön

Vi undersöker naturrummet efter djurfotspår i snön(tillexempel rådjur, fågel.) Vi gissar vad det kan vara, fotograferar och tar med in för vidare identifiering. Barnen får sedan göra sina egna fotavtryck på papper och sedan jämföra med djurens. Sedan får barnen lägga alla avtryck från minst till störst, och vi hänger upp från minst till störst på väggen.

Björnen sover

I rutan så gör vi denna gång Björnen sover. En får vara björn, och låtsas sova. Vi andra går runt i ring och sjunger Björnen sover. När vi sjungit klart vaknar björnen och jagar oss andra. Den som blir fångad är björn nästa gång. Efter detta samtalar vi om hur det egentligen går till under vintern för de olika djuren, och vilka månader är det vinter egentligen? Vilka djur, och deras sätt att klara vintern är barnen intresserade av att få veta mer om? Björnar, fåglar? Insekter? Barnen får dela in sig i grupper efter vilket djur de är intresserade av att veta mer om. Vi återvänder till skolan, sedan tar vi reda på fakta om hur just deras djur övervintrar. Grupperna antecknar och ritar på stora planscher vad de får reda på.

Sinnena

Nu är snön kommen och vi beger oss till naturrutan för att denna gång kika närmare på vad snö är. Vi samtalar om minusgrader, plusgrader, tö, frost, yrsnö och kramsnö, var snön kommer ifrån, och varför den kommer just på vintern. Vad kan vi ha för väder på vintern? Vad är snö? Vi känner på snön, vi luktar på den, vi tittar närmare på den. Kanske det dalar några flingor just då, så att vi kan fånga dem och titta närmare på dessa vackra mönster. Vi tar en närbild av en snöflinga. Vi har med en termometer ut så vi tar och kollar hur kall snön är. Barnen får gissa vid vilken temperatur snön börjar smälta, sedan tar vi med snön in, och kollar vid vilken temperatur det börjar ske. Utifrån barnens tankar och funderingar kan man sedan justera detta experiment i det oändliga.

Inne tittar vi närmare på bilden av snöflingan, och sedan får barnen rita och göra egna snöflingor i valfritt material. (Jag visar ett trick av papper; man kan klippa lite i ett vikt papper så blir det ett fint mönster.)

Att ta tillvara på sinnena för lärande genom förstahandsupplevelser nämns i boken Utomhusdidaktik av Lundegård, Wickman och Wohlin.

Det estetiska med snön

Första advent har varit och det börjar närma sig Lucia och jul. Vi övar vinterlåtar och jullåtar och läser julsagor. Vi tar med en julsaga ut i naturrummet och läser korta avsnitt ur den. Vi talar om vilka högtider som ska komma snart och varför vi firar dem. Finns det andra sätt att fira än det vi gör? Firar man likadant i Sverige som man gör i tillexempel Sydamerika? Vi talar om att människor tror på olika saker och därför kan firandet se olika ut.

Jag berättar för barnen att vi ska göra en vinterutställning. Barnen får i naturrummet skapa lyktor, snöänglar och snögubbar ja de får skapa vad helst de kommer på.  Vi har med oss vattenfärger ut för att kunna dekorera våra skapelser.

Kunskapen och färdigheterna i ett vuxenperspektiv…

 En värdefull ämnesfördjupning för lärare är att veta vad vi firar, när vi firar det och framförallt varför vi firar det. Julafton och olika högtider spelar ofta en stor roll i barnens liv.  

Jag anser att didaktiskt sett så är det viktigt att man tar tillvara på barnens tankar och idéer om hur man ska gå tillväga, så att man blir lite av en medupptäckare som litteraturen menar. Lundegård, Wickman och Wohlin (red.) (2004),  Det är ju inte meningen att vi ska gå runt och vara allvetande!  Allt kan inte heller gå 100% enligt planeringen, och det är något man som lärare får räkna med, och anpassa sig efter. Jag tycker även att denna uppgift har visat på hur man kan använda sig av naturrummet under ett långtgående tematiskt arbete. Det är även viktigt som vuxen att känna till hur djuren klarar vintern, varför vi får stormar, och hur snö blir till. Att känna till vanliga väderfenomen och kunna förklara dessa för barnen.

Referenslista (och tips på användbar litteratur)

http://www.metla.fi/metla/esitteet/oppimaterialii/vi-utforskar-skogen-laromedleti.pdf

http://www.smhi.se

Lundegård, Wickman och Wohlin (red.) (2004), Utomhusdidaktik. Stockholm.

Skolverket, Läroplan för grundskolan, , förskoleklassen och fritidshemmet (2011), Fritzes.

Tips

Appen Årets dagar utgiven av Nordiska Museet.

Lätta fakta om väder av Catrion Clarke (ingår i en serie kallad ”Lätta fakta”.)

I vårt naturrum har vi en hel del träd och buskar som har större frukter som faller ned från trädet på hösten. Vi tänkte här beskriva hur man kan använda frukten från vår Ek, Hasselbuskar och Kastanjeträd. Innan man gör något med eleverna får de så klart lära sig allt de kan om träden och buskarna genom att besöka rummet och genom att leta efter och lyssna på fakta. Första hands upplevelser anser vi alltid är bäst så, så mycket som vi kan göra ute i rummet desto bättre!
 
Hasselbuske:
Det finns mycket man kan göra med hasselnötter. Man kan äta dem råa, göra kakor av dem eller som vi valt att göra, hemmagjord Nutella kräm.

(Bildkälla: http://bakasockerfritt.blogg.se/2012/september/)

Choklad- och hasselnötskräm - ca 600 gram
200 g rostade hasselnötter
100 g mörk choklad
100 g ljus choklad
30 g messmör
2 msk honung
1 nypa salt
rivet skal från en apelsin
2 dl mjölk
 
1. Rosta nötterna på 175°C i ca 15 min. Gnid av de torkade skalen med en handduk.
2. Kör hasselnötterna i en mixer tills det blivit till en grov massa.
3. Smält chokladen tillsammans med honung, messmör och salt.
4. Så fort allt har smält, river du i apelsinskalet och rör om.
5. Häll på mjölk och rör ut, så att det blir en jämn smet.
6. Häll chokladsmeten över nötterna och rör om.
7. Häll upp smeten i en stor, eller flera små glasburkar. Locket på och låt svalna i kylskåpet. Efter cirka 6h är den perfekt
 
På grund av mjölken bör krämen förvaras i kylskåp men tänk på att ta ut den i tid innan den ska användas så den hinner tinas upp. Serveras på till exempel mackor till mellis eller varför inte på pannkakor.

Kastenjeträd:
Kastanjer går att använda till pyssel och spel (som vi tidigare tipsat om) men idag tänkte vi tipsa om hur man kan rosta och äta kastanjerna.

(Bildkälla:Recept.nu)

Rostade Kastanjer
Ingredienser för 4 port:
500 gram äkta kastanjer
4 dl grovt salt (valfritt)
Ev. 4 msk smör, 2 msk citronsaft och något krm salt till servering

Tillagning:
1. Sätt ugnen på 300 grader.
2. Lägg ett lager salt i botten på en ugnsform.
3. Snitta ett tydligt kryss i toppen på varje kastanj och lägg med ned nöten med krysset upp.
4. Rosta kastanjerna i 20 minuter, när skalet börjar spricka upp är kastanjerna är klara och de är då mjuka inuti.
5. Ta ut och låt svalna något innan du skalar kastanjerna.
6. Ät som de är eller blanda dem varma med smör, citron och lite salt.
 
Ek
Ekollon går inte att äta råa då de har så mycket garvsyra, de måste före konsumtion både rostas och kokas för att minska den beska smaken. För vissa djur, som till exempel hästar, är ekollon till och med giftiga så att ha ett Ek träd nära en hage är ingen bra ide. Eftersom tillagningen är så pass krånglig väljer vi istället att använda ekollon till pyssel.

Material
Ekollon i sin cupula (ollonskål)
Lim
Guld/silverfärg
Nål
Tråd
1. Gå ut med barnen och plocka ekollon (de behöver sitta kvar i ollonskålen).

2. När ni kommer tillbaka till skolan så börjar pysslet. Lossa försiktigt ollonet från skålen för att sedan sätta lim emellan så det blir mer stabilt.

3. Pedagogen hjälper barnen att trä en tråd igenom cupulan så ollonet kan hängas upp.

4. Låt barnen måla ollonet i den färg de väljer innan det hängs upp på tork.

Det färgade ekollonet blir superfint att hänga upp som pynt i till exempel julgranen.

Lgr11
Hem- och konsumentkunskap
• Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.
Bild
Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
Matematik
• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Biologi
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Material:

8 kastanjer

40 ekollon

Gå ut i naturrummet och samla in material. Måla ena sidan av kastanjen i röd lackfärg (alternativt nagellack). Kastanjerna kommer att representera ”tärningarna” i spelet och ekollon representerar spelmarker.

När spelet börjar lägger man alla ekollonen i mitten av bordet och spelarna turas om att kasta kastanjerna och räkna hur många som landar med den röda sidan upp. Ekollonen får man som poäng.

8 röda upp = 20 ekollon

7 röda upp = 4 ekollon

6 röda upp = 2 ekollon

5 röda upp = 0 ekollon

4 röda upp = 0 ekollon

3 röda upp = 0 ekollon

2 röda upp = 2 ekollon

1 röd upp = 4 ekollon

0 röda upp = 10 ekollon

Varje gång man vinner ett ekollon får man kasta om och spelet är slut när alla ekollon är utdelade.

För att utveckla det kan man fortsätta att spela tills en person har alla spelmarker. När högen på bordet är slut får man alltså ta av medspelaren om man vinner ekollon.

Alla elever får göra sina egna spelset och de får turas om i klassen att spela med alla och inte bara samma person alltid. Genom lek och spel skapas det en sammanhörighet i gruppen. Eleverna får sy en spelpåse som de förvarar spelet i och vi hjälps åt att skriva ner reglerna så de alltid kan gå tillbaka och se vad som gäller om det skulle bli bråk. Genom att sy får eleverna öva på sin finmotorik.

Lgr11

Matematik

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.

Svenska

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

• Handstil och att skriva på dator.

Slöjd

Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,

Kärleksnästet

Denna skog ser kanske ut som vilken annan skog som helst, men det många inte vet är att om natten vaknar allting till liv här. Detta är en förtrollad skog.

För länge länge sedan när det inte fanns några bilar och inga TV-apparater bodde här en gammal gumma som hette Rut. Rut var en snäll gumma som tog hand om alla djur och fåglar här i skogen. Hon såg till att alla höll sams och att de hade mat under vintern. Rut bodde i en liten röd stuga mitt ibland alla Björkarna. Katten Sotis bodde också här och var kompis med alla djuren. Mitt emot Ruts köksfönster växte en stor Ek. Rut älskade sin Ek och det gjorde alla djuren i skogen också. Den gav ekorrarna ekollon att äta, den delade med sig av sina grenar så att fåglarna hade någonstans att sitta och mössen fick gnaga på dess rötter för att stilla hungern.  

Det var inte ofta där kom några andra människor på besök i skogen för de var lite rädda för Rut. Det ryktades om att Rut skulle vara en häxa och att hon kunde trolla, men det var inte sant. Men där emot hade Rut själv sett att på andra sidan vägen, i den andre skogen, bodde där en massa övernaturliga väsen så som troll och vättar. Dessa var inte vänner med varandra och låg därför i ständig fejd med varandra.

En dag bestämde sig trollen och vättarna för att tävla mot varandra. De skulle i skymningen bege sig till skogen på andra sidan vägen, där Rut bodde, och se vem som var duktigast på att förtrolla träd och buskar så att de blev levande.   

Rutan Öltim lagar mat

BiId 1:

Det var en gång en blomma, som hette Rutan Öjtim. Hon-var så vacker där hon stod
ute i det höga gräset och lyste med sina blå och gula kronblad.
Nu ska ni få veta hur Rutan gjorde, när hon lagade sin mat. När hon blev hungrig,
ropade hon till solen:

Bild 2

Hallå, räck ut dina strålar - jag behöver energi för att kunnana laga min mat.
Javisst, självklart, svarade solen. Ta vilken stråle du vill, jag har så många'

BiId 3

Rutan snappade åt sej lite luft med sina blad.

Bild 4

Sedan sög hon upp lite vatten ur jorden med sina rötter

Bild 5

och blandade det med värmen hon fick av solen.
(sätt strålen i uttaget på sidan av spisen.)

Bild 6

Efter ett tag hade det blivit en mycket god näringsdryck som Rutan drack upp direkt'

Bild 7

Mmm, så gott sa hon och torkade av sin stjälk på bladen'

Bild 8

Men det är ju kvar massor av syre, tänkte Rutan. Undrar vem som vill ha det? Jag tror
jag ger det till människorna och djuren, då blir de säkert glada. Vattnet som blev över
hällde hon över sina röuer. Det svalkade skönt, för det var
en varm och härlig sommardag när Rutan lagade sin mat.

Detta är en text som läses som avslutning på sagan:
Rutans sätt att laga mat på brukar kallas för fotosyntes. Om hon ska kunna
fortsätta att leva måste vi människor se till att hon har ren luft och rent
vatten att laga sin mat av.

Fyll på vatten i barnens jordburkar och låt stå några dagar. Ju längre,
desto bättre. Skaka om jorden då och då så att den blandas med vattnet.
Fyll på vatten om det behövs.
Jordfärger är bruna, röda och gula och består av olika pigment. De härrör
sig från olika mineraler som ockra och hematit (blodstensmalm). Färgerna
svart, lila och mörkbrunt kommer från olika slags brunsten. I Sverige
har vi mest bruna jordar. Det kan finnas nyansskillnader beroende på var
någonstans man tar iorden.
Månniskor har i alla tider använt bildspråk för att kommunicera. Urtida
grottmålningar som man hittat, vittnar om jakt, fiske och olika ceremonier
som hör dit.
Man tror att de första grottmäningarna giordes redan 25 OOO f.Kr.
De tidigaste grottmålningarna har man hittat i Lascaux i Frankrike. Där
kan man se bisonoxar och tjurar tecknade med en stor kunnighet om
både anatomi, form och struktur. Att målningarna har hållit sig så bra tror
man beror på mycket gynnsamrna forhållanden i grottorna. Det finns
flera andra kända grottor, vissa har man hittat så sent som på l940-talet.
Några kända namn är Altamira i Spanien och Niaus, Ariëge i Frankrike.

(Se Konsten genom tiderna - Tiden förlag, eller sök på'grottmålningar"
på lntemet.)

Prata med barnen och visa gärna bilder av sådana här målningar innan
de börjar med sina jordmålningar. Berätta och visa hur människor kommunicerade
med varandra och hur man använde dessa målningar inför
jakt och fiske. (Se Hästen i grottan - Kerstin Nilsson, Natur och kultur)
Det kan bli en härlig inspirationskälla!

Låt barnen arbeta tillsammans, minst två och två.
Lägg ut golvskyddspapper. om alla arbetar tillsammans kan man göra
dessa bilder på golvet, annars får man skära ut stora stycken så att det
passar för bänkarna. Helst slka det vara stora ytor.
sila bort stora stenar och partiklar Från jord- och vattenblandningen.
Samla ihop dlen överblivna jorden i en hink. (Den kan man ha att plantera
i.) Häll i tapetlklister i den silade jordfärgen, så att den blir smidig att
- måla med. Häll i ungefär l/4 tapetklister. Blanda väl! Låt varje barn ta sin
egen burk samt penslar, en moddlare och en rund pensel. skrynkla ihop
papperet, sa att det ser ut som om det var en klippvägg. släta ut, så att
det går att måla på.
Diskutera
-. Har, ni träffat ett urtidsdjur någon gång, eller drömt om ett?
. Brukar ni se dinosaurier på TV?
. Hur tror ni ett modernt urtidsdjur skulle kunna se ut?
' om vi skulle hålla oss till urtiden, hur tror ni människorna såg ut?
. Var de små eller stora?
. Fanns det några träd eller byggnader?
Nu förflyttar vi oss bakåt i tiden med vår lilla tidsmaskin, så att vi sedan
kan berätta för månniskorna som lever på 2000-talet, hur det var på den
tiden. Det var kanske så att människorna var nomacrer, vandringsfolk, så
de inte kunde tala med varandra på samma språk. Då var det bra att de
kunde teckna ner bilder. Så nu ska vi tiilsammans försöka berätta om hur
det var att vara en människa på den tiden, för länge, länge sedan...
'-''Låt barnen användra sin fantasi och måla med sin färg. om det skule
vara så att färgen blir väldigt tunn för någon kan man ta lite färgpigment
och hälla i. Det blir rorigare när det syns. En del jordar är fattigare än
andra på mineraler och ger därför ifrån sig väldigt lite färg.
-,När barnen är klara kan de experimentera med sina jordfärger på olika
sått. Låt målningarna torka. Klä en vägg med dessa grottmålningar och
låt dessa bruna färger. 

Mesklocka

På hösten och vintern är det en toppen aktivitet att göra egen fågelmat till alla små fåglar som inte kan hitta mat själva under all snö och tjäle. När fåglarna sedan kommer kan man, om man är super tyst och stilla, kunna observera fåglarna som kommer och äter. Eftersom barnen själva har gjort maten är det extra roligt att se vem det är som kommer och äter av den och de blir mer intresserade av att läsa mer om arterna.

Material:

En liten lerkruka

250gr Kokosfett

Frön, krossade nötter eller brödsmulor

En pinne

Snöre

Smält fettet i en gryta och blanda ner fröblandningen och låt det svalna lite men inte stelna. Träd ett snöre igenom hålet i botten av krukan och bind fast en pinne som fåglarna kan sitta på och som även kan agera stopp. Sätt krukorna på en plåt och häll i en del av fettet i botten av krukorna och låt det stelna innan du häller i resten så att det inte rinner ut genom hålet. Låt fettet stelna och häng sedan upp krukan upp och ned i ett träd i naturrummet och vänta på att fåglarna kommer och äter.

(bildkälla Naturskyddsföreningen)

Fågelholk

Tidigt på den nya terminen på vårterminen är det dags att bygga fågelholkar som småfåglarna sedan på våren kan lägga ägg i. Fördelen med att göra holkarna redan på vintern och inte på våren när flyttfåglarna kommer hem igen och börjar bilda familj är att holkarna hinner vädras ut ordentligt och bli lite mer rustika så de smälter in i naturen bättre vilket fåglarna uppskattar.

Det finns många sätt att bygga fågelholkar på men hur man än gör det är det bästa om man kan öppna holken på något sätt så att man kan observera äggen försiktigt utan att störa eller stressa upp fågelmamman eller pappan. Sedan kan man om man vill låta barnen måla och dekorera sina holkar men man bör då tänka på att använda sig av de färger som finns i naturen så att holken smälter in och inte lockar till sig andra djur.

Vad man också bör tänka på är att det bästa för naturen är att sätta upp holken på ett sätt som inte skadar träden, det vill säga inga spikar eller skruvar utan istället försöka använda ståltråd eller möjligtvis bygga en ställning till den.

Genom fågelholkar som går att öppna, kan eleverna se delar av fåglarnas livscykel och det ger dem motivation till att läsa, experimentera, lyssna och uppleva resten av cykeln genom lektioner och aktiviteter även när de inte är i naturrummet. Om man inte vill låta alla barn störa fåglarna genom att komma för nära och observera ägg och fågelungar kan man som pedagog ta foton på dem och låta eleverna se det på det sättet.

 

 

 

Lgr 11:

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.

• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.

 

Hämta en sten

Sätt dig på en sten

Ställ dig bakom fröken

Lägg dig bredvid en kompis

Ställ dig under en gren    

Hämta 5 lika långa pinnar

Lägg dig i gräset

Sätt dig framför fröken

Barnen får kasta en tärning och utföra olika uppdrag beroende på vilken siffra tärningen visar.

Lpfö98 Reviderad: 

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,