Tema Vår!
0kommentarer
Allmänt och traditioner
Vår är den andra årstiden på det norra jordklotet och omfattar månaderna mars, april och maj. Våren är den tiden på året som förknippas med förnyelse och pånyttfödelse då allt börjar komma till liv igen. Trädens knoppar slår ut till löv och blommor växer upp och får nytt liv på nytt. Även i djur riket händer det mycket under våren. Flyttfåglarna återvänder, djuren som gått i ide vaknar upp och nya djur föds. Ett särskilt vårtecken i Sverige är när sädesärlan återvänder.
Meterologisk vår: SMHI definierar att det meteorologiskt sätt är vår när dygnsmedeltemperaturen är över 0°C i minst sju dygn i följd, så länge detta infaller efter den 15 februari.
Astrologisk vår:
Om man vill se på ett annat sätt om när våren börjar så kan man säga att den börjar vid vårdagjämningen. Vid vårdagjämningen är dagen lika lång över hela jorden och efter den dagen går vi på det norra jordklotet mot ljusare tider medans de på det södra jordklotet går mot mörkare. Dag och natt är under denna dag också ungefär lika långa.
Anledningen till denna dag är för att jordaxeln lutar och därmed inte blir vinkelrät mot den bana som den går i runt solen. Så vid vissa tidpunkter på året lutar jordaxeln längre bort från solen än andra tidpunkter. Maximalt solljus får vi på norra halvklotet runt midsommar.
Vårdagjämning sker varje år runt den 20 mars.
Tips och trix:
* Eleverna får gå ut i rummet och samla in fina vårlöv som slagit ut. De får ta med alla in i klassrummet och genom att leta igenom fältfloror bl.a. får de artbestämma vad det är för löv. Löven läggs på ett a4 papper med namnet på vilket träd de tillhör under. Sedan får det ligga i press och avslutningsvis lamineras pappret med löven in. De har gjort ett hållbart lövträdslexikon som håller i ur och skur och som då alltid går att ha med sig ut i naturen.
* Går att göra likadant med blommor och andra växter. Även att ta med papper och penna ut och sätta sig ner vid egenvald blomma och rita/måla av är en kul aktivitet. Eleverna får själva välja vilken blomma/växt de vill måla av och sedan i klassrummet lära sig mer om blomman genom floror, faktan skrivs upp bredvid teckningen och sedan sätts alla teckningar upp på väggen. Väggen i klassrummet kommer likna en blomsteräng där alla elever kan gå runt och läsa och titta på vad de andra i klassen gjort.
* Gå ut se och lyssna på fåglar, vilka fåglar kan vi höra. Kan vi se några nybyggda fågelbon som fåglar möjligtvis häckar i? Vi tar med fågelböcker ut så att vi på plats kan leta igenom böckerna och se om vi kan hitta fåglarna vi ser. Bra aktivitet där eleverna får lära sig att sitta still och tysta och lyssna och observera, det är inte alltid det lättaste för yngre elever men övning ger färdighet.
Gruppaktiviteter:
Röda och Vita Rosen
Var ska man leka? På en ganska stor plats med bra gömställen.
Vad behövs? En fin sten.
Hur många? Minst fyra.
Dela upp er i två lag, Röda Rosen och Vita Rosen. Vita Rosen börjar med att gömma stenen på ett listigt ställe. Röda Rosen står samlade långt därifrån och väntar. När Vita Rosen är klara ropar de: ”Nu kan ni leta!”. Då börjar jakten! Röda Rosen jagar medlemmarna i Vita Rosen. Om de fångar en motståndare måste han eller hon ge tre ledtrådar om var stenen är gömd för att bli fri. Det kan vara saker som finns i närheten eller hur marken ser ut där den är gömd. Bara en av de tre ledtrådarna behöver vara sann, så det gäller för Röda Rosen att lista ut vilken ledtråd som stämmer. När Röda Rosen hittat stenen så är det Vita Rosens tur att leta.
Finn fem fel
Denna aktivitet görs när eleverna har varit i rummet och lärt känna det mer och därmed känner till vad som finns i rummet. Ledaren lägger då ut fem saker som inte hör hemma där.
Deltagarna ska enskilt eller i lag försöka skriva ner på en lapp vilka de är. Efteråt diskuterar vi vad de har hittat och varför de sakerna inte hörde hemma i vårt naturrum.
Påsk
Påsken är den viktigaste högtiden under det kristna kyrkoåret. Påsken firas till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse. Påsken firas inte på ett särskilt datum varje år som till exempel julen.
Skärtorsdag:
Inom kyrkan är skärtorsdagen en reningsdag, varav ordet skärtorsdag kommer ifrån. "Skär" kommer från ett fornsvenskt ord för 'ren', 'vacker', 'blank' eller 'klar
Skärtorsdagen är också, enligt sägen, den dag då häxorna begav sig till Blåkulla för att fira häxsabbat med djävulen. Detta gav upphov till försiktighetsåtgärder i form av bland annat gömda kvastar och gevärsskott i luften för att försvåra häxornas aktiviteter. Detta är anledningen till att barn klär sig till påskkärringar, en sed som har uppstått under 1900-talet i Stockholm. Utklädda barn går då omkring bland grannarna och med tecknade kort önskar glad påsk och hoppas att få godis i utbyte.
Långfredag
Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död. Dagen är i Sverige en allmän helgdag och infaller fredagen innan påskdagen. I den kristna kyrkan är långfredagen en sorgedag och innan 1969 var offentliga nöjesarrangemang förbjudna i Sverige, an fick varken se på TV eller lyssna på radio.
Påskafton
Påskafton är i kristen tradition en "tom" dag. Detta för att Jesus ligger i graven och lärjungarna har låst in sig i rädsla för dem som låg bakom avrättningen. Inget stort hände alltså denna dag.
Att påskaftonen i Sverige kommit att bli den stora ”firardagen” under påsken kan troligen ses som en parallell till julaftonen och midsommardag. I Sverige firar vi mer högtiderna på ”aftonen” än på ”dagen”. Påskafton förknippas i Sverige ofta med påskägg fyllt med godis/överraskning och påskmat med ägg.
Påskdag
Jesus återuppstod på Påskdagen och därför firas det i den kristna världen. Fyrtio dagar senare for han upp till himlen (vilket firas på Kristi himmelsfärds dag). Traditionellt talar världens kyrkliga ledare till de kristna församlingarna på påskdagen.
Annandag påsk
Annandag påsk är inom kristendom dagen efter påskdagen. Enligt Bibeln såg lärjungarna och kvinnorna Jesus redan på påskdagen. Det kan dock vara så att man ägnar påskdagen åt att fira Jesu uppståndelse, och dagen efter (alltså annandag påsk) åt att minnas hans möten med människor
Tips och trix:
* Gå ut med eleverna i naturrummet och pynta med fjädrar i grenarna. Diskuterar där ut om var traditionen med påskris kommer ifrån.
Samla in nedfallna grenar, som till exempel björkgrenar, och mossa. Gå tillbaka till klassrummet och ta fram ekollon man sparat sedan hösten när de ramlade ner från eken. Med kvistarna och mossan gör man små, små fågelbon. Och de små ekollonen målas i regnbågens alla färger, för att göra det extra pedagogiskt kan man använda endast 4 primärfärger och låta eleverna blanda till sig de andra färger de vill ha. De målade ekollonen ska sedan representera små påskägg som läggs i fågelbot.
Valborg (30 april) har fått sitt namn av ett helgon som levde på 700-talet. Valborg levde och dog i ett kloster i Tyskland. Valborg blev helgonförklarad den 1 maj.
I Sverige var det inte förrän 1901 som Valborg lades till i almanackan. Dock är det bara namnet på dagen som kristendomen tillförde dagen. Istället har dagen blivit en högtid till att fira att sommarhalvåret är på väg att börja.
Man tror att valborgsmässofirandet kommer från Tyskland och deras walpurgisnacht som firades 30 april. Enligt en gammal tysk folktro var det den natten då häxorna flög till djävulen och för att skrämma häxorna tända man eldar uppe på höjder och skrek och ropade. Seden att tända stora brasor importerades sedan till trakterna runtomkring Uppsala först och sedan vidare ut i resten av landet.
En annan sägen är att förr i tiden brukade man släppa ut korna och getterna i skogen den 1 maj. Därför var det bra att tända en eld vid Valborg, tyckte man. Då trodde man att vargarna och andra vilda djur skulle hålla sig borta från korna och getterna i skogen.
Tips och trix:
*Vi gör en liten brasa i vår ute eldstad, grillar korv och sjunger vårvisor som vi övat på och visar upp det föräldrarna. Vårsångerna är äldre sånger skrivna av bland annat en prins. När vi lär oss sångerna läser vi även såklart om de som gjort sångerna och hur man levde på den tiden. Även om sakerna som sångerna handlar om läser vi om, som till exempel blåsipporna och varför de är fridlysta. Vi tillverkar även egna instrument med naturmaterial vi hittar i vårt naturrum, som tillexempel nötter i en burk får bli en maracas.
Vårsång
musik: Prins Gustaf
text: Herman Sätherberg
Glad såsom fågeln i morgonstunden
Hälsar jag våren i friska natur'n,
Lärkan mig svarar och trasten i lunden,
Ärlan på åkern och orren i fur'n.
Glad såsom fågeln i morgonstunden
Hälsar jag våren i friska natur'n,
Lärkan mig svarar och trasten i lunden,
Ärlan på åkern och orren i fur'n.
Se, hur de silvrade bäckarna små
Hoppa och slå,
Hoppa och slå
Vänliga armar kring tuvor och stenar!
Se, hur det spritter i buskar och grenar
Av liv och av dans,
Av liv och av dans
I den härliga vårsolens glans!
Se, hur de silvrade bäckarna små
Hoppa och slå,
Hoppa och slå
Vänliga armar kring tuvor och stenar!
Se, hur det spritter i buskar och grenar
Av liv och av dans,
Av liv och av dans
I den härliga vårsolens glans!
uti vårsolens glans.
Vintern rasat ut
Originaltitel: Längtan till landet.
Ur Jägarens vila, 1838
text: Herman Sätherberg (1812-1897)
musik: Otto Lindblad (1809-1864)
Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ned och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
solen kysser liv i skog och sjö.
Snart är sommarn här i purpurvågor,
guldbelagda, azurskiftande
ligga ängarne i dagens lågor,
och i lunden dansa källorne.
Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar,
ut till landet, ut till fåglarne,
att jag älskar dem, till björk och lindar,
sjö och berg, jag vill dem återse,
se dem än som i min barndoms stunder
följa bäckens dans till klarnad sjö,
trastens sång i furuskogens lunder,
vattenfågelns lek kring fjärd och ö.
Blåsippor
text o musik Alice Tegnér
Blåsippan ute i backarna står
niger och säger: ”Nu är det vår!”
Barnen de plocka små sipporna glatt,
rusa sen hem under rop och skratt.
”Mor, nu är våren kommen, mor
nu få vi gå utan strumpor och skor.
Blåsippor ute i backarna stå,
ha varken skor eller strumpor på
Mor i stugan, hon säger så:
”Blåsippor aldrig snuva få.
Än få ni gå med strumpor och skor,
än är det vinter kvar” säger mor
Morsdag
Mors dag är en högtid då barn uppvaktar sina mödrar, men är även en kommersiell högtid som i Sverige inträffar den sista söndagen i maj. Dagen introducerades i USA 1905 av amerikanskan Anna Jarvis för att på årsdagen av sin egen mors bortgång hedra dennas minne. Dagen spreds i resten av USA under de närmaste åren och blev 1914 officiell helgdag. Även till Europa kom seden, först till Storbritannien och sedan till Skandinavien. I Sverige firades mors dag första gången 1919.
Tips och Trix:
* Vi går ut i naturrummet och plockar fina blommor och växter som vi lägger i press. Sedan får alla barn rita och skriva ett eget morsdagkort (Eller syskonkort, pappakort, mormor kort etc. om man inte har en mamma). När blommorna har pressats klart placeras de ut på korten och så lamineras dem så kommer kortet att hålla för alltid. Äldre elever får skriva ut en egengjord dikt på sitt kort och de yngre får kopiera av enkel skriven text från tavlan.
Mål och syfte
Inom vår så ska eleverna behärska följande begrepp/fenomen: vilka månader är det vår, vilka förändringar ser vi i naturen om våren, vilka traditioner och högtider firar vi och varför firar vi dem samt att de har utvecklat följande färdigheter; vad kännetecknar de olika årstiderna? Vad kan det vara för väder på våren? Att kunna iaktta dessa förändringar samt reflektera över orsakerna till dem. De ska även känna till vad träden och växterna i naturrummet heter och hur deras löv/ blommor ser ut samt fåglarna vi har sett och hört.
LGR11
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. S9
Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. S9
Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor.s9
Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. S10
Bild:
Syfte: I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt. S20
• Teckning, måleri, modellering och konstruktion. S21
• Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. S21
Hem- och konsumentkunskap
• Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. S42
• Bakning och matlagning och olika metoder för detta. S42
• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.s43
Idrott och hälsa
syfte: Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen.
Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv.s51
• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.
• Enkla lekar och danser och deras regler.
• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur-och utevistelser.
• Lekar och rörelse i natur- och utemiljö. S52
Matematik
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. S62
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. S64
Musik
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet.s100
• Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.s100
• Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.s101
• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.s101
Biologi
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. S111
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.s112
• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.s113
Historia
• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.s173
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.s174
Svenska
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. s223
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.s224
Kommentera