naturrum.blogg.se

 45-50 cm lång. En vanlig svart och vit fågel med lång stjärt. Ses vanligtvis i flock. Har ett skrattande läte och lågmäld, melodisk sång. Äter både animalisk och vegetabilisk föda, kan tillexempel rensa bon på fågelungar och ta mindre djur som möss eller mask och äter tillexempel även bär och frukt.

Denna fågelart är en stannfågel, det vill säga att den stannar i Sverige över vintern.

27-29 cm lång. Hanen helsvart med orangegul till klargul näbb. Honan är mörkbrun med brun näbb. När koltrasten letar efter mat så hoppar den fram på marken. Locklätet låter som ett mjukt srii, varningslätet låter tjink-tjink-tjink-tjack. Dess sång är mycket melodisk, flöjttoner i långsamt tempo. Äter som skatan både animalisk och vegetabilisk föda, tillexempel mask, sniglar och bär och frukter. Är dock inte lika brutal som skatan och rensar inte andras bon.

Detta är en delvis flyttfågel som övervintrar i Västeuropa, men en hel del stannar kvar i sydsverige.

18-20 cm lång. Känns igen på sin svarta, grå och vita dräkt och en lång stjärt. Honan har mindre svart på huvudet och bröstet. Låter: ett klart tsi-litt. De sjunger även en sångserie av kvittrande ljud. Äter animalisk föda; insekter som fångas på marken eller i luften.

Detta är en flyttfågel som övervintrar i Medelhavsområdet, tillexempel i Israel.

Olikheter som vi hittat: Fåglarna är olika stora. De har olika teckning och färg. De låter olika. Vi hade tre olika varianter på huruvida de stannar i Sverige eller ej; skatan är en stannfågel, koltrasten är en delvis flyttfågel och sädesärla är en flyttfågel.

Likheter: skatan och koltrasten äter både animalisk och vegetabilisk föda.

Mesklocka

På hösten och vintern är det en toppen aktivitet att göra egen fågelmat till alla små fåglar som inte kan hitta mat själva under all snö och tjäle. När fåglarna sedan kommer kan man, om man är super tyst och stilla, kunna observera fåglarna som kommer och äter. Eftersom barnen själva har gjort maten är det extra roligt att se vem det är som kommer och äter av den och de blir mer intresserade av att läsa mer om arterna.

Material:

En liten lerkruka

250gr Kokosfett

Frön, krossade nötter eller brödsmulor

En pinne

Snöre

Smält fettet i en gryta och blanda ner fröblandningen och låt det svalna lite men inte stelna. Träd ett snöre igenom hålet i botten av krukan och bind fast en pinne som fåglarna kan sitta på och som även kan agera stopp. Sätt krukorna på en plåt och häll i en del av fettet i botten av krukorna och låt det stelna innan du häller i resten så att det inte rinner ut genom hålet. Låt fettet stelna och häng sedan upp krukan upp och ned i ett träd i naturrummet och vänta på att fåglarna kommer och äter.

(bildkälla Naturskyddsföreningen)

Fågelholk

Tidigt på den nya terminen på vårterminen är det dags att bygga fågelholkar som småfåglarna sedan på våren kan lägga ägg i. Fördelen med att göra holkarna redan på vintern och inte på våren när flyttfåglarna kommer hem igen och börjar bilda familj är att holkarna hinner vädras ut ordentligt och bli lite mer rustika så de smälter in i naturen bättre vilket fåglarna uppskattar.

Det finns många sätt att bygga fågelholkar på men hur man än gör det är det bästa om man kan öppna holken på något sätt så att man kan observera äggen försiktigt utan att störa eller stressa upp fågelmamman eller pappan. Sedan kan man om man vill låta barnen måla och dekorera sina holkar men man bör då tänka på att använda sig av de färger som finns i naturen så att holken smälter in och inte lockar till sig andra djur.

Vad man också bör tänka på är att det bästa för naturen är att sätta upp holken på ett sätt som inte skadar träden, det vill säga inga spikar eller skruvar utan istället försöka använda ståltråd eller möjligtvis bygga en ställning till den.

Genom fågelholkar som går att öppna, kan eleverna se delar av fåglarnas livscykel och det ger dem motivation till att läsa, experimentera, lyssna och uppleva resten av cykeln genom lektioner och aktiviteter även när de inte är i naturrummet. Om man inte vill låta alla barn störa fåglarna genom att komma för nära och observera ägg och fågelungar kan man som pedagog ta foton på dem och låta eleverna se det på det sättet.

 

 

 

Lgr 11:

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.

• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.