Hösten

0kommentarer

Hösten      

 

” Hösten är kommen, hör stormarna gny,

   svanen tar avsked, och svalorna fly.

   Blomman har bäddat i mossan sin grav,

   vågorna brusa på villande hav.

   Näcken mot klippan guldharpan slår,

   skogsbruden fäller sitt grönskade hår.”

 

                                       O.W. Udden.

 

 

Hösten är förändringens årstid, en skördefest som så småningom övergår till vintervila. Växterna stannar upp i sin utveckling och många träd fäller sina löv och dessa blir till vinterskydd för små djur. Varför tappar då träden sina löv på hösten? Jo, när marken är frusen kan träden inte längre suga upp vatten med rötterna och bladen är för tunna för att de ska kunna spara vatten i dem. Därför suger de in all näring från bladen till grenar och stammen. När löven sen har fallit till marken blir de mat åt en massa småkryp. Men barrträd som gran och tall är gröna året om och sitter kvar. Deras barr är små och tjocka att de klarar kylan.

Löven ändrar också färg på hösten. Det gröna i bladen är små små korn av klorofyll. Tillsammans med solenergin tillverkar klorofyllet en del av bladets mat. Men klorofyllet fungerar bara  om det är ljust och varmt, så därför suger stam och grenar in klorofyllen. Den gula och röda färgen som blir kvar har funnits där hela tiden, men vi har inte sett det för all den gröna färgen.

Både människor och djur samlar under den tidiga hösten, bär, frukt, svamp, nötter m.m. för att leva på under vintern. Många varelser får sin vinterpäls, även vi människor klär på oss varmare.

Många fåglar tycker att det börjar bli för kallt och svårt att hitta mat. De flyger söder ut och tillbringar vintern i varmare länder i stället.

 

Högtider/Traditioner

Höstdagjämning.

22/9. Det ögonblick mellan sommar och vinter då jordaxeln är vinkelrät mot solen. Detta får till följd att dag och natt är lika långa.

 

 

Kanelbullens dag.

4/10. Det är en av Sveriges årliga temadagar, instiftad 1999, av Hembakningsrådet. Syftet med dagen är att uppmärksamma den rika bulltradition som finns i Sverige och då speciellt lyfta fram ett älskat bakverk som kanelbullen är, samt öka konsumtionen av mjöl, margarin, socker och jäst. Höstens skördetid innebär också högsäsong för bakning i svenska hem.

 

Internationella barndagen.

Första måndagen i Oktober. Hör samman med FN:s konvention om barns rättigheter och varje land beslutar själv när dagen skall firas.

 

FN-dagen.

24/10. Detta är en temadag som har firats sedan 1948. FN-dagen firas till minne av att FN-stadgarna trädde i kraft. Högtidsdagen instiftades för att främja syftena, målen och resultaten som FN står för.

 

Halloween.

Detta är egentligen en irländsk, engelsk och amerikansk motsvarighet till alla helgons dag. Den firas bland annat med att man skär ut hemska ansikten ur pumpor och med att barn klär ut sig och går runt och kräver godis för att inte busa. Halloween har kommit till Sverige på senare år, och firas oftast en vecka före alla helgons dag.

 

Alla helgons dag.

Lördagen mellan den 31/10 och 6/11. Är i Sverige en dag när man tänker på sina döda släktingar. Man går till kyrkogården och tänder ett ljus på graven. Förr i världen firade man alla helgon som inte hade sin egen dag i almanackan.

 

 

Väder.

Enligt kalendern är September vår första höstmånad. Då ska lågtrycken sätta full fart in över landet och bjuda på både regn och blåst, riktigt höstrusk, men så behöver det inte vara varje år. Den meteorlogiska definitionen av höst är att dygnstemperaturen ska vara sjunkande och ligga mellan 0 och 10 grader. Normalt brukar hösten komma i mitten av Oktober i Skåne.

 

Höstens väg i fyra steg:

1. Uppvärmningen från solen avtar p.g.a. att den står lägre på himmeln.

2. Ökade temperaturskillnader i landet.

3. Fler och kraftigare lågtryck.

4. Kalluftsutbrott.

 

Höststormar.

Där temperaturskillnaden är som störst heter polarfronten. Här bildas lågtryck och lågtrycksaktiviteten brukar öka ju större temperaturskillnaden är. Vissa höstar drabbas Skandinavien av våldsamma stormar och andra höstar är vädret beskedligare. Det är svårt att förklara dessa skillnader med annat än slumpen.

(http://www.smhi.se)

 

 

Tips och trix.

Lövtryck 1.

Av löv i olika former kan du göra ett vackert tryck på tjockt papper eller tyg. Pensla löven med tjock täck- eller plakatfärg. Lägg dem försiktigt mot underlaget och tryck till. Lägg gärna en träbit eller en tjock bok över när du trycker så trycket blir jämt. Montera lövtrycket i exempelvis en ram och häng upp den på väggen. Du kan också göra vackra kort genom att klistra upp det på utsidan av ett dubbelvikt ark.

 

Lövtryck 2.

* Stick ut och hämta några fina höstlöv.

* Ta fram papper och kritor.

* Lägg ett av löven under ett papper.

* Ta en krita och gnugga mot pappret med lövet under. Lagom hårt, så pappret inte går i sönder. Tips: Lägg kritan på sidan och gnugga på bredden.  

 

Stenmålning.

Kanske har du hittat vackra stenar när du varit ute i sommar? Av släta runda stenar är det ganska lätt att göra fina saker. Med täckfärg kan du dekorera dem på många olika sätt. Du kan t.ex. måla en sovande katt eller en nyckelpiga som du kanske sett i sommar.

Höst är holkdags!

Dags att tömma de gamla holkarna på skräp eller sätta upp en ny. Bygg en holk!

 http://www.ungafakta.se/pyssel/skapa/fagelholk/

På denna sida hittar du bra bygginstruktioner till en fågelholk. Här får du också tips på vad du ska tänka på när du bygger en.

 

Drakväder.

Bygg dig en egen drakeJ Det du behöver är:

2 raka trälister som är 5mm i diameter. En ska vara 1m lång och den andre 80cm.

Omslagspapper

30m snöre

Klister

En nagelfil

Sax

En linjal

 

1. Fila ett 3mm djupt jack i båda ändarna av trälisterna med hjälp av nagelfilen.

 

2. Använd snöret och klistret och gör ett kors med trälisterna genom att lägga den exakta      mittpunkten på den minsta trälisten 20cm från ändan av den andra trälisten.

 

3. Dra en 7m lång bit av snöret genom jacken i de fyra ändarna av trälisterna. Knyt ihop snöret längst ner och lämna 4m extra snöre för drakens svans.

 

4. Klipp ut 3 fyrkanter, med 20cm sidor, av omslagspappret, vik dessa och klistra ihop dem som solfjädrar. Knyt fast dem på svansen på lika avstånd från varandra.

 

5. Lägg drakramen på omslagspappret. Klipp ut pappret i drakens storlek plus 2cm extra runt om. Vik den extra pappersfliken över snöret och klistra fast den.

 

6. Allt du behöver göra nu är att knyta fast 60cm långa snörstumpar vid korsets ändar. Knyt sedan fast dem på ett långt snöre, ca 20m, som är ihoprullat runt en linjal.

Nu är draken klar att flyga!

 

 

 

Huvudet uppe bland molnen.

Ligg ner på marken och titta på molnen uppe på himlen. Ta sedan fram ritpapper och rita av dem. Kom ihåg att anteckna formen, färgen, hastigheten och andra egenskaper.

Kommentera

Publiceras ej