Material:

8 kastanjer

40 ekollon

Gå ut i naturrummet och samla in material. Måla ena sidan av kastanjen i röd lackfärg (alternativt nagellack). Kastanjerna kommer att representera ”tärningarna” i spelet och ekollon representerar spelmarker.

När spelet börjar lägger man alla ekollonen i mitten av bordet och spelarna turas om att kasta kastanjerna och räkna hur många som landar med den röda sidan upp. Ekollonen får man som poäng.

8 röda upp = 20 ekollon

7 röda upp = 4 ekollon

6 röda upp = 2 ekollon

5 röda upp = 0 ekollon

4 röda upp = 0 ekollon

3 röda upp = 0 ekollon

2 röda upp = 2 ekollon

1 röd upp = 4 ekollon

0 röda upp = 10 ekollon

Varje gång man vinner ett ekollon får man kasta om och spelet är slut när alla ekollon är utdelade.

För att utveckla det kan man fortsätta att spela tills en person har alla spelmarker. När högen på bordet är slut får man alltså ta av medspelaren om man vinner ekollon.

Alla elever får göra sina egna spelset och de får turas om i klassen att spela med alla och inte bara samma person alltid. Genom lek och spel skapas det en sammanhörighet i gruppen. Eleverna får sy en spelpåse som de förvarar spelet i och vi hjälps åt att skriva ner reglerna så de alltid kan gå tillbaka och se vad som gäller om det skulle bli bråk. Genom att sy får eleverna öva på sin finmotorik.

Lgr11

Matematik

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.

Svenska

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

• Handstil och att skriva på dator.

Slöjd

Undervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,

Närmast huden finns ett termiskt gränsskikt med luft som kan vara flera millimeter djupt. Skiktet fungerar som en isolering av huden från yttre temperaturer, där vår kropp har värmt upp luften i skiktet. När det är kallt och vinden blåser känns luften kallare än den gör när det är lugnt eftersom vinden blåser bort det isolerande skiktet, och gör att huden nu måste värma upp ett nytt gränsskikt. Detta tar energi och värme ifrån huden och det upplevs som kallare.

I en varm miljö är detta omvänt; om man blåser på sin arm i en bastu blir området man blåst på istället mycket varmt, eftersom det isolerande skiktet i detta fall hjälper till att skydda huden från bastuns värme.

Idag var det -0,5°C och det var Ostlig hård vind 14,3 m/s. Enligt tabellen kan man då utlösa att kyleffekten blir runt -8°C

 45-50 cm lång. En vanlig svart och vit fågel med lång stjärt. Ses vanligtvis i flock. Har ett skrattande läte och lågmäld, melodisk sång. Äter både animalisk och vegetabilisk föda, kan tillexempel rensa bon på fågelungar och ta mindre djur som möss eller mask och äter tillexempel även bär och frukt.

Denna fågelart är en stannfågel, det vill säga att den stannar i Sverige över vintern.

27-29 cm lång. Hanen helsvart med orangegul till klargul näbb. Honan är mörkbrun med brun näbb. När koltrasten letar efter mat så hoppar den fram på marken. Locklätet låter som ett mjukt srii, varningslätet låter tjink-tjink-tjink-tjack. Dess sång är mycket melodisk, flöjttoner i långsamt tempo. Äter som skatan både animalisk och vegetabilisk föda, tillexempel mask, sniglar och bär och frukter. Är dock inte lika brutal som skatan och rensar inte andras bon.

Detta är en delvis flyttfågel som övervintrar i Västeuropa, men en hel del stannar kvar i sydsverige.

18-20 cm lång. Känns igen på sin svarta, grå och vita dräkt och en lång stjärt. Honan har mindre svart på huvudet och bröstet. Låter: ett klart tsi-litt. De sjunger även en sångserie av kvittrande ljud. Äter animalisk föda; insekter som fångas på marken eller i luften.

Detta är en flyttfågel som övervintrar i Medelhavsområdet, tillexempel i Israel.

Olikheter som vi hittat: Fåglarna är olika stora. De har olika teckning och färg. De låter olika. Vi hade tre olika varianter på huruvida de stannar i Sverige eller ej; skatan är en stannfågel, koltrasten är en delvis flyttfågel och sädesärla är en flyttfågel.

Likheter: skatan och koltrasten äter både animalisk och vegetabilisk föda.

Kärleksnästet

Denna skog ser kanske ut som vilken annan skog som helst, men det många inte vet är att om natten vaknar allting till liv här. Detta är en förtrollad skog.

För länge länge sedan när det inte fanns några bilar och inga TV-apparater bodde här en gammal gumma som hette Rut. Rut var en snäll gumma som tog hand om alla djur och fåglar här i skogen. Hon såg till att alla höll sams och att de hade mat under vintern. Rut bodde i en liten röd stuga mitt ibland alla Björkarna. Katten Sotis bodde också här och var kompis med alla djuren. Mitt emot Ruts köksfönster växte en stor Ek. Rut älskade sin Ek och det gjorde alla djuren i skogen också. Den gav ekorrarna ekollon att äta, den delade med sig av sina grenar så att fåglarna hade någonstans att sitta och mössen fick gnaga på dess rötter för att stilla hungern.  

Det var inte ofta där kom några andra människor på besök i skogen för de var lite rädda för Rut. Det ryktades om att Rut skulle vara en häxa och att hon kunde trolla, men det var inte sant. Men där emot hade Rut själv sett att på andra sidan vägen, i den andre skogen, bodde där en massa övernaturliga väsen så som troll och vättar. Dessa var inte vänner med varandra och låg därför i ständig fejd med varandra.

En dag bestämde sig trollen och vättarna för att tävla mot varandra. De skulle i skymningen bege sig till skogen på andra sidan vägen, där Rut bodde, och se vem som var duktigast på att förtrolla träd och buskar så att de blev levande.   

Rutan Öltim lagar mat

BiId 1:

Det var en gång en blomma, som hette Rutan Öjtim. Hon-var så vacker där hon stod
ute i det höga gräset och lyste med sina blå och gula kronblad.
Nu ska ni få veta hur Rutan gjorde, när hon lagade sin mat. När hon blev hungrig,
ropade hon till solen:

Bild 2

Hallå, räck ut dina strålar - jag behöver energi för att kunnana laga min mat.
Javisst, självklart, svarade solen. Ta vilken stråle du vill, jag har så många'

BiId 3

Rutan snappade åt sej lite luft med sina blad.

Bild 4

Sedan sög hon upp lite vatten ur jorden med sina rötter

Bild 5

och blandade det med värmen hon fick av solen.
(sätt strålen i uttaget på sidan av spisen.)

Bild 6

Efter ett tag hade det blivit en mycket god näringsdryck som Rutan drack upp direkt'

Bild 7

Mmm, så gott sa hon och torkade av sin stjälk på bladen'

Bild 8

Men det är ju kvar massor av syre, tänkte Rutan. Undrar vem som vill ha det? Jag tror
jag ger det till människorna och djuren, då blir de säkert glada. Vattnet som blev över
hällde hon över sina röuer. Det svalkade skönt, för det var
en varm och härlig sommardag när Rutan lagade sin mat.

Detta är en text som läses som avslutning på sagan:
Rutans sätt att laga mat på brukar kallas för fotosyntes. Om hon ska kunna
fortsätta att leva måste vi människor se till att hon har ren luft och rent
vatten att laga sin mat av.

Fyll på vatten i barnens jordburkar och låt stå några dagar. Ju längre,
desto bättre. Skaka om jorden då och då så att den blandas med vattnet.
Fyll på vatten om det behövs.
Jordfärger är bruna, röda och gula och består av olika pigment. De härrör
sig från olika mineraler som ockra och hematit (blodstensmalm). Färgerna
svart, lila och mörkbrunt kommer från olika slags brunsten. I Sverige
har vi mest bruna jordar. Det kan finnas nyansskillnader beroende på var
någonstans man tar iorden.
Månniskor har i alla tider använt bildspråk för att kommunicera. Urtida
grottmålningar som man hittat, vittnar om jakt, fiske och olika ceremonier
som hör dit.
Man tror att de första grottmäningarna giordes redan 25 OOO f.Kr.
De tidigaste grottmålningarna har man hittat i Lascaux i Frankrike. Där
kan man se bisonoxar och tjurar tecknade med en stor kunnighet om
både anatomi, form och struktur. Att målningarna har hållit sig så bra tror
man beror på mycket gynnsamrna forhållanden i grottorna. Det finns
flera andra kända grottor, vissa har man hittat så sent som på l940-talet.
Några kända namn är Altamira i Spanien och Niaus, Ariëge i Frankrike.

(Se Konsten genom tiderna - Tiden förlag, eller sök på'grottmålningar"
på lntemet.)

Prata med barnen och visa gärna bilder av sådana här målningar innan
de börjar med sina jordmålningar. Berätta och visa hur människor kommunicerade
med varandra och hur man använde dessa målningar inför
jakt och fiske. (Se Hästen i grottan - Kerstin Nilsson, Natur och kultur)
Det kan bli en härlig inspirationskälla!

Låt barnen arbeta tillsammans, minst två och två.
Lägg ut golvskyddspapper. om alla arbetar tillsammans kan man göra
dessa bilder på golvet, annars får man skära ut stora stycken så att det
passar för bänkarna. Helst slka det vara stora ytor.
sila bort stora stenar och partiklar Från jord- och vattenblandningen.
Samla ihop dlen överblivna jorden i en hink. (Den kan man ha att plantera
i.) Häll i tapetlklister i den silade jordfärgen, så att den blir smidig att
- måla med. Häll i ungefär l/4 tapetklister. Blanda väl! Låt varje barn ta sin
egen burk samt penslar, en moddlare och en rund pensel. skrynkla ihop
papperet, sa att det ser ut som om det var en klippvägg. släta ut, så att
det går att måla på.
Diskutera
-. Har, ni träffat ett urtidsdjur någon gång, eller drömt om ett?
. Brukar ni se dinosaurier på TV?
. Hur tror ni ett modernt urtidsdjur skulle kunna se ut?
' om vi skulle hålla oss till urtiden, hur tror ni människorna såg ut?
. Var de små eller stora?
. Fanns det några träd eller byggnader?
Nu förflyttar vi oss bakåt i tiden med vår lilla tidsmaskin, så att vi sedan
kan berätta för månniskorna som lever på 2000-talet, hur det var på den
tiden. Det var kanske så att människorna var nomacrer, vandringsfolk, så
de inte kunde tala med varandra på samma språk. Då var det bra att de
kunde teckna ner bilder. Så nu ska vi tiilsammans försöka berätta om hur
det var att vara en människa på den tiden, för länge, länge sedan...
'-''Låt barnen användra sin fantasi och måla med sin färg. om det skule
vara så att färgen blir väldigt tunn för någon kan man ta lite färgpigment
och hälla i. Det blir rorigare när det syns. En del jordar är fattigare än
andra på mineraler och ger därför ifrån sig väldigt lite färg.
-,När barnen är klara kan de experimentera med sina jordfärger på olika
sått. Låt målningarna torka. Klä en vägg med dessa grottmålningar och
låt dessa bruna färger. 

Mesklocka

På hösten och vintern är det en toppen aktivitet att göra egen fågelmat till alla små fåglar som inte kan hitta mat själva under all snö och tjäle. När fåglarna sedan kommer kan man, om man är super tyst och stilla, kunna observera fåglarna som kommer och äter. Eftersom barnen själva har gjort maten är det extra roligt att se vem det är som kommer och äter av den och de blir mer intresserade av att läsa mer om arterna.

Material:

En liten lerkruka

250gr Kokosfett

Frön, krossade nötter eller brödsmulor

En pinne

Snöre

Smält fettet i en gryta och blanda ner fröblandningen och låt det svalna lite men inte stelna. Träd ett snöre igenom hålet i botten av krukan och bind fast en pinne som fåglarna kan sitta på och som även kan agera stopp. Sätt krukorna på en plåt och häll i en del av fettet i botten av krukorna och låt det stelna innan du häller i resten så att det inte rinner ut genom hålet. Låt fettet stelna och häng sedan upp krukan upp och ned i ett träd i naturrummet och vänta på att fåglarna kommer och äter.

(bildkälla Naturskyddsföreningen)

Fågelholk

Tidigt på den nya terminen på vårterminen är det dags att bygga fågelholkar som småfåglarna sedan på våren kan lägga ägg i. Fördelen med att göra holkarna redan på vintern och inte på våren när flyttfåglarna kommer hem igen och börjar bilda familj är att holkarna hinner vädras ut ordentligt och bli lite mer rustika så de smälter in i naturen bättre vilket fåglarna uppskattar.

Det finns många sätt att bygga fågelholkar på men hur man än gör det är det bästa om man kan öppna holken på något sätt så att man kan observera äggen försiktigt utan att störa eller stressa upp fågelmamman eller pappan. Sedan kan man om man vill låta barnen måla och dekorera sina holkar men man bör då tänka på att använda sig av de färger som finns i naturen så att holken smälter in och inte lockar till sig andra djur.

Vad man också bör tänka på är att det bästa för naturen är att sätta upp holken på ett sätt som inte skadar träden, det vill säga inga spikar eller skruvar utan istället försöka använda ståltråd eller möjligtvis bygga en ställning till den.

Genom fågelholkar som går att öppna, kan eleverna se delar av fåglarnas livscykel och det ger dem motivation till att läsa, experimentera, lyssna och uppleva resten av cykeln genom lektioner och aktiviteter även när de inte är i naturrummet. Om man inte vill låta alla barn störa fåglarna genom att komma för nära och observera ägg och fågelungar kan man som pedagog ta foton på dem och låta eleverna se det på det sättet.

 

 

 

Lgr 11:

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.

• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.